Ur ägget

Kallt. I natt lämnade jag vattnet på i badrummet på övervåningen. För säkerhets skull.

Sitter och tänker på det nya projektet. Ab ovo – Från ägget. Inter medias res – Mitt i tingen. Så heter de två berättartekniska alternativen för den som vill börja ett verk. Må det vara en film eller en bok.

Att börja från början är ju den gamla modellen, och den som också beskrivits som mest ”naturlig”, allt medan landningen mitt i det hela gärna framställts som en konstruktion. Sanningen är att båda är lika naturliga och lika mycket konstruktioner. Ab ovo känns mer naturlig, då den så väl sammanfaller med det lopp vår egen existens beskriver: vi föds – ur ägget -, vi lever vi dör. Samtidigt stiger vi – även som nyfödda – direkt in i ett pågående nu, in i ett sammanhang. Som historiker är man givetvis fallen för modellen ab ovo, i både grepp och kompositionen: ”Så här började det…” Och jag märker själv hur jag i mina egna verk mycket ofta, kanske tillochmed för ofta, använder greppet med ett anslag inter medias res, för att sedan – som presentatören i Monty Python – gå över till ett rakt berättande ab ovo.

Ingen ordning är given. Varför inte lämna ägget? Helt. För en gång skull.

Om medelålderns lättja

Ett av medelålderns problem är lättjan. Man tror att man vet vem man är, vad man kan etc, vilket givetvis ofta är sant. Men det lugn som detta ger, och som står i direkt och förklarad kontrast till ungårens oro, gör en också lat. Ungdomens oro är givetvis också länkad till samma tids energiutveckling: man söker och söker.

Det är nog därför detta med akademien och även detta med professuren på DI fungerat så väl, trots all min rädsla dessförinnan.

Jag har nämligen tvingats att läsa saker jag aldrig skulle ha läst annars, närma mig frågor jag skulle undvikit – och jag har funnit att det lästa roat mig samtidigt som frågorna intresserat mig. Ledd till vattnet började jag dricka.

Respekt och avsmak

När jag skjutsar barnen på morgonen är det redan grå gryning. Jorden vänder sig makligt: det finns en vår där någonstans. Har börjat ledas vid snön och mörkret och snön och mörkret. Har säkert med åldern att göra.

Läser. Läser om mitt nya objekt Kristina. Jag känner intresse, respekt och avsmak. En perfekt kombination.