h1

Om moln

lördag, 16 juli 2005

Post scriptum till min artikel i DN om den blå himlens historia: ja – på en direkt fråga – jag föredrar molniga himlar framför klarblå. Inte bara för att klarblå signalerar hetta och ofelbart tvingar en till vatten, som vore man en gnu på savannen.

Utan även för att den är så, ja… ointressant. Som en monokrom av Malevitj ungefär. Imponerande på ett outgrundligt vis, men det tar inte lång tid så har man sett allt det som står att se. Varefter man gör något annat. (Som att åka och bada.) Molniga himlar däremot, de kan man aldrig bli trött på: där händer alltid något, både med färgerna och ljuset. Ett genomsnittligt moln existerar bara i 10 minuter.

Annonser

One comment

  1. ”Svensk himmel: man kan ägna ett liv åt att betrakta den.” Sa Sven Delblanc, apropå den kanadensiska himlen som var jämförelsevis tråkig, den var oftast klar och intetsägande. Han bodde ju där som barn ett tag har jag för mig.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: