h1

Om deadlines

onsdag, 12 oktober 2005

Jag sitter åter i min alltmer kaotiska skrivarstuga, och boken om Kristina rör sig långsamt men säkert mot sin fullbordan. Och jag tänker än en gång på detta med långsamheten. För här har jag lyckligtvis lärt mig något genom åren.

Fallen som jag är för perfektionism och prestationsraseri brukar jag inte sällan bli uppjagad över att ett skrivprojekt inte rör sig enligt plan rent tidsmässigt. Kanske springer detta ur det faktum att min skrivskola har hetat dagspress. Nu har jag skrivit för olika dagstidningar i över 15 år, och då lär man sig – bland annat – att med en närmast religiös känsla respektera deadlines. Är det beställt till ett visst datum skall det vara klart till ett visst datum. I detta ryms viss yrkesstolthet. Så är det när man skall leverera en krönika eller en recension eller en essä.

Det är dock annorlunda med böcker, har jag funnit. Där måste det få ta sin tid. Det är trots allt MITT namn – och inte förläggarens – som skall stå på omslaget. Men jag har lätt att bli sur över att det går för långsam. Men jag vet nu, att allt som spelar någon roll är rörelseriktningen. Hastigheten är irrelevant. ATT det rör sig betyder allt, HUR FORT inget. Men jag skall nog hinna i tid den här gången.

Annonser
%d bloggare gillar detta: