h1

Första mötet

onsdag, 1 februari 2006

Idag har lantbrevbäraren med sig ett vadderat kuvert från Bonniers, och i det ligger ett första exemplar av boken. Detta är alltid ett lika märkligt ögonblick. Det som en gång bara varit tankar, planer och förhoppningar har nu blivit ett ting.

Den första impulsen är alltid densamma. Ser det bra ut? Vänder och vrider, håller upp den i ljuset (som spelar i titelns silvertryck), prövar den i handen. Ja, den ser bra ut. Tillochmed mycket bra ut: snyggt, sobert och samtidigt enkelt. Lätt att se, lätt att ta in. Den andra impulsen kommer omedelbart på hälarna av den första. Ser det rätt ut? Jag bladar planlöst och kritiskt. Ja, jag hittar inga fel, inte så här rakt av i alla fall.

Sedan lägger jag boken ifrån mig, än en gång drabbad av den där ofrånkomliga känslan av lätt avstånd. Boken är gjord nu. Klar. Färdig. Och i huvudet har jag på sätt och vis redan lämnat den. Tillvaron som ”an employee of a former self” närmar sig dock. Tröstar mig med att om om några år är boken så avlägsen att jag på allvar kan läsa den själv. Och då, men först då, vet jag…

Annonser
%d bloggare gillar detta: