h1

Ensam på Palladios bro

tisdag, 4 april 2006

Arbetet har gått oväntat väl, och jag ser att jag kan tillåta mig en omväg. Jag får ett infall och bestämmer mig för att övernatta i Bassano. Efter bara en kort tids letande till fots hittar jag ett ledigt hotellrum – turistsäsongen har ännu inte börjat. (Som vanligt är det en mardröm att köra i staden, som precis som så många andra italienska städer med berömvärt mod vägrat att anpassa sig efter privatbilismen: gatsträckningen är densamma som under 1400-talet. Antalet parkeringsplatser likaså.)

Efteråt vandrar jag ned till floden, och den taktäckta träbro som Palladio ritade 1599, Ponte degli Alpine. Där, bland vindrickande ungdomar och förälskade par, ser jag solen gå ned över den kopparfärgade Brenta.

Mobilen är död, då jag glömt ladda den, och ingen, ingen vet var jag är, och jag känner mig så lycklig. Mycket av det viktigaste som sker oss, sker i ensamhet.

Annonser
%d bloggare gillar detta: