Archive for 29 juli, 2006

h1

Lyckans tre dimensioner

lördag, 29 juli 2006

För något ögonblick är det som om jag svävar, verkligen svävar över den spegelblanka vattenytan. Antar att det är adrenalinpåslaget som töjer på tidsupplevelsen något. Och jag hinner tänka: ”Det kommer bli kallt”. Så… slår jag i. En förening av het bastu och kall snaps har uppenbarligen bedövat just de sinnena en smula, för det är inte så farligt. Märkligt. (Älven är nämligen alltid kylig.)

Efter att ha snappat efter luft dyker jag ned. Jag vänder mig i vattnet, tumlar nästan runt, vrider huvudet, ser det buteljfärgade ljuset spela. Att dyka så här tycker jag är underbart. Kanske är det känslan av tyngdlöshet. Kroppen rör sig så lätt. Det är nästan som om den inte finns. Man rör sig så ansträngningslöst i alla tre dimensioner, för en gång skull inte fångad i den icke-flygande varelsens två.

Kanske kommer vi i sådana här sammanhang i kontakt med en atavism från våra förförförförförfäders liv i havet. Eller så är det att jag för några stunder åter blir tio år. Så släpper adrenalinet, och kroppens bedövade sinnen vaknar till liv, gör sig påminta genom ett slags kittlande, krypande känsla i huden. Antar att jag fryser. När jag kommer upp ser jag Per och Micke utföra två perfekta ihopp: Per begår en klassisk bomb, Micke en lokal variant: en rump-bomb. Solen går bara sakta ned över Luleälven och jag är lycklig.

Annonser