h1

Litterär namedropping

lördag, 23 september 2006

Vid pass halv fem kan jag svettig pysa ihop vid ett bord i skybaren, gå igenom mina anteckningar, läsa i Lena Ackebos senaste – vilka dialoger; den människan borde skriva dramatik! – samt ta dagens första caipirinha. Jag kommer inte därifrån förrän tio i åtta. I hissen ned till mitt rum möter jag en festklädd kvinna från förlaget, som bekräftar att middagen är i det andra tornet. Jag byter om så Stålmannen-snabbt att jag obegripligt nog lyckas varva henne, och faktiskt nå det andra tornets hissar först. Där blir jag dock stående bak en mur av två-metersmän med små vita snurrsladdar i sina öron – det är Ayaan Hirsi Alis livvakter.

På middagen blir jag till all lycka placerad vid Hanne-Vibeke Holst, och vi finner strax varandra i en underbart meandrande samtal om maktens anatomi; det oförutsägbara samspråket rör sig över ämnen som jämförelser mellan svensk och dansk socialdemokrati, situationen i Irak, diktatorers barndom, Wagners estetik samt mäns livmodersrelation till våld. Till kaffet talar jag om doktorerandets speciella plågor med Alexandra Coelho Ahndoril, samt fotograferar Eva Bonniers ursnygga svarta Manolos med min mobilkamera.

På väg därifrån delar jag hiss med Sven-Eric Liedman. Färden ned till lobbyn blir till ett slags absurd enaktare: vi har bevisligen åkt upp från våning ett, men det är inte längre möjligt att tillbaka dit igen. Förgäves trycker vi på knappen. Vi tvingas till slut att kliva av på ett helt annat våningsplan. Längs tysta och tomma korridorer letar vi oss därifrån. Efter en kort promenad nås vi av ett brus med röster som talar i varandra – från Ionesco till Jelinek på två minuter. Nedanför en trappa skymtar vi den vita, upplysta lobbyn. Vi är fria.

Annonser
%d bloggare gillar detta: