h1

Bröderna Goncourt

onsdag, 17 januari 2007

goncourt.jpgDen som eventuellt har några romantiska illusioner kvar om författare rekommenderas att ta sig en titt på bröderna Goncourts journal från 1800-talet. Brödernas böcker och teaterpjäser är nu grundligt bortglömda, och de är istället ihågkomna för det litterära pris som bär deras namn. Deras journal är dock väl värd att bekanta sig med: den är skarpögd, detaljrik, skvallrig, öppenhjärtig och synnerligen underhållande. (Bland annat Marcel Proust höll den högt.) Journalen var det gömda rum där de två kunde släppa ut all den bitterhet de odlade över de egna motgångarna, och över kollegornas succéer. Och då de umgicks med några av tidens främsta – som Flaubert, Balzac, Zola, Turgenjev och Sainte Beauve – är deras anteckningar också fyllda av elaka porträtt, citat, anekdoter och sladder. Samt olika beska insikter i författeriets psykopatologi. Följande är från den 24 augusti 1860, och refererar en middagsdiskussion:

”Ni vet”, sade Gautier, och vände sig åter mot oss, ”själens odödlighet, den fria viljan och allt det där – det är väldigt roande att tala om upp till kanske 22-årsåldern, men inte sedan. Efter det bör man koncentrera sig på att roa sig utan att få dryparen, ordna sitt liv så bekvämt som möjligt, ha några goda bilder på väggen, och, framför allt, skriva väl. Det är det viktigaste: välskapta meningar… och sedan några metaforer. Ja, några metaforer. De förgyller ens tillvaro.”

Annonser
%d bloggare gillar detta: