Jag har en fläck ljusblå snö utanför min skrivarstuga. Just nedanför dörren. Alltid när det är nysnö, och alltid när det är sol. Det ser lika märkligt ut varje gång, även om det är självklart vad det handlar om. Ljus. Snö är framför allt ljus för mig. Världen blir ljusare.
Har först nu begripit varför snö är vitt. Vilket kan verka konstigt. För snö är kristaller av is, och is har ingen färg. Och om man tittar riktigt nära på enskilda kristaller är de inte vita. Men om jag förstått det rätt beror det på att ljuset bryts i isen, och då en snöflinga består av en mängd små kristaller och fickor av luft kommer allt ljus, oavsett våglängd, att studsa ut igen, och detta hela färgspektra förnimmer vi som bekant som – vitt. Det är solens ljus återkastat. En snöflinga är på så vis en stjärnas avbild.
Det finns röd snö, har jag hört. Och grön. Båda är resultat av snöalger. Men den ljusblå snön nere vid skrivarstugan är bara en reflektion av dörrens ljusblåa färg. Inget dramatiskt i detta. Men hur många gånger ser man ett ting speglas i snö?
Peter Englunds blogg 