Pinglor och bjällror

Nu har Microsofts nya operativsystem Vista börjat säljas, och jag tänker då tusan inte skaffa det. Inte i brådrasket i alla fall. Jag är en gammal Microsoftkund (ända sedan mitten av 80-talet då jag kämpade, icke utan framgång, med gamla DOS, på grönlysande bildskärm med ASCII-teckensgrafik). Och XP var utan tvekan en stort steg framåt jämfört med 98:an, inte minst vad gäller stabiliteten. Men jag tänker inom överskådlig tid sitta nöjd med just XP. För vad missar jag om jag ej går över till Vista? Mest bara ren kosmetika verkar det som. Yta, förpackning. Dessa är nyheterna som räknas upp i DN i tisdags: ”Timglaset är ersatt med en snurrande blå cirkel… De gamla Windowsljuden är ersatta med nya mer diskreta ljud… Nya bakgrundsbilder och ikoner…” Dessutom – här rullar trummorna förväntansfullt – ”Mejlprogrammet Outlook Express har döpts om till Windows Mail”. Pinglor och bjällror.

Bockfoten anas alltför tydligt. Microsoft lever gott på sina operativsystem, men då de inte kan bygga in sönderfall och åldrande i sina produkter (som t.ex. bilindustrin) måste de istället återuppfinna hjulet, och med hjälp av massiv marknadsföring på nytt sälja det till oss. I slutändan tvingas vi dessutom lägga pengar inte bara på det nya operativsystemet utan fastmer på nya datorer. Tänk om rörmokare fick fatt på den här affärsidén? Då skulle de återvända till en vart femte år och under stort buller, bång och orerande om fantastiska nyheter riva ut alla ledningar ur väggarna, vare sig de fungerade eller ej. Och det enda märkbara man skulle få för besväret och den saftiga notan skulle vara SÅ mycket snyggare spolknappar på toan.