h1

Medelmåttans lugn

onsdag, 21 mars 2007

Läser på morgonen La Bruyère:

”Samma klartänkthet, som kommer oss att skriva bra saker, alstrar också hos oss fruktan, att de icke är till­räckligt bra för att förtjäna att läsas. En medelmåtta tror sig skriva gudomligt; en intelli­gent författare tror sig skriva dugligt.”

Vilket får mig att tänka på följande citat av Thomas Mann, som jag själv använt många gånger:

”En författare är en person som mer än andra människor finner det svårt att skriva.”

Annonser

13 kommentarer

  1. Två fina citat, som skänker lite tröst när man sitter och stirrar på de stackars meningar man klämt fram på datorskärmen. Sorgligt nog är väl inte tvivel en garant för kvalité. Tänk om man är en medelmåtta som bara råkar
    dela den intelligente författerens fruktan.


  2. Trösterikt, ja. För en stund. Tröst kan aldrig skada. Man måste ju få lov att bygga upp sig.
    Vilka arma stackare vi är.


  3. Stackare – nädå. Vad det handlar om, är att bara för att det går trögt betyder det inte att man ej kan.


  4. Kan man vara övertygad om att man skriver dåligt samtidigt som man ändå tror skönja ljus i mörkret i bland?
    Jag tyckte i varje fall att någon kräkte ur sig en mening värdig ett citat här tidigare: ”Tänk om man är en medelmåttar som bara råkar dela den intelligenta författarens fruktan” Fridens!


  5. Hej!! Jag älskar ord. Om det gick att äta skulle jag göra så.Ibland har jag tänkt att författare är särskilt modiga människor- Jag är inte modig.En mördande självkritiker bor inuti mig.Bara tanken att skriva en text och få den publicerad ger mig frossa. Men kanhända kommer jag över slika tankar. Vi för se? TIINA


  6. Jag tror att den där skräcken är generell – det är bara graden av rädsla som skiljer.


  7. skräcken är nog generell, men tydligen inte självkritik. Men jag tänker ofta att skickliga skribenter som ibland blir refuserade, nog blir det för att de ”valt” fel genre. Hur i hela fridens namn skulle annars andra som skriver uselt, ha slunkit igenom?

    Fast idag kan alla skriva och nå en publik utan förlag och förläggare så självkritiken kan man lägga på hyllan helt.


  8. Det finns förvisso en viss typ av självkritik som är förlamande, men den stund man lägger all självkritik på hyllan är man förlorad.


  9. Hej, jag älskar verkligen att läsa det du skriver. Blev dock förvånad när jag följde länken på Igman och läste det du skrev om att ”utelämna” folk – du menar väl ”utlämna”?


  10. Hmm: vi norrbottningar säger ”utelämna”, men det är säkert dialektalt och helt fel.


  11. Säger man visserligen även här i Västsverige.


  12. Förlorad.. Ja självklart har du rätt. Jag menade nog mest att folk (förmodligen jag också) saknar självkritik allt för ofta just när de bloggar. Det står ju just inget i de flesta.

    Din är trevlig att läsa.


  13. Varför inte skriva just för skrivandets skull? Nöjet behöver inte ligga i hur bra det skrivna är. Att skriva är belöning nog, för författaren det vill säga.
    Jag skriver själv en del, både blogg och dagbok. Anledningen till varför jag ens började var för att skriva av mig, inte för att bli läst. Det glöms lätt bort.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: