Archive for 22 augusti, 2007

h1

Författarskolan: 1. Fönstret

onsdag, 22 augusti 2007

En gång var vi på vippen att flytta in till stan. Det var en stor och vacker lägenhet i centrala Uppsala som lockade. Ett av skälen till att vi – med tungt hjärta – tackade nej var utsikten: när man tittade ut från det rum som var tänkt att vara min arbetsplats såg man på andra sidan gatan… ett kontorslandskap. Hej Dilbert.

skrivarstugan_vinduet.jpg

Skrivande kräver fönster. För större delen av tiden händer ingenting, och när fingrarna vilar frusna till kattsprång ovanom tangentbordet – som nyss – så är det inte sällan blicken ut genom fönstret som räddar en. Plötsligt är det tvärnit i ordmaskinen, men där ute händer alltid något. Hjärnan lirkas igång.

Och ju mer bekant utsikten är desto bättre. Det tvingar en nämligen till ett stadigt skärpande av observationsförmågan, något som givetvis är oumbärligt för en som skriver.

Ett fönster kan fullständigas med en tavla. För en bra bild kan i praktiken fylla fönstrets funktion: en punkt där blicken och hjärnan kan vila, inte med overksamhet, utan med annat. (Sedan har jag dessutom förstått av min optiker, att det är bra för ögonen att med jämna mellanrum få fokusera på något som befinner sig på ett helt annat avstånd än bildskärmen.)

Sedan tolv år har jag en reproduktion av Breugels ”Jäger im Schnee” hängande vid datorn, och jag gör ännu upptäckter i den. Ibland går jag in i husen, fantiserar ihop inredning och boende. Eller så vrider jag på perspektivet, försöker föreställa mig landskapet från motsatt håll.

bruegel_jaeger.jpg

Skrivande är sannerligen ingen åskådarsport. Det är mest pauser och väntan. Paus för att läsa, tänka, väntan på ord, formuleringar. Paus och väntan. Tror att detta är förklaringen till varför författare är så tråkiga människor.

(Detta är första delen i en tänkt serie om författandets utanverk. Fler avsnitt följer så småningom. Nästa gång: ”Mattan”.)

Annonser