h1

Klimatfaran

måndag, 7 januari 2008

Hotet från växthuseffekten är verkligt. Den som påstår motsatsen har antingen inte läst en tidning de senaste tre åren eller är försatt i ett gravt tillstånd av förnekelse. Och många av de saker vi måste ändra i vårt sätt att leva för att komma i kast med fenomenet skrämmer mig inte. Snarare tvärtom. Att betvinga den moderna konsumismen värsta uttryck kommer troligtvis inte bara göra oss till lyckligare människor utan även till friskare dito.

Så varför känner jag då en vag oro inför klimatdebatten?

Troligtvis på grund av frågans yttre karaktäristika.

För det första så är den så enkel. (Stundtals går det att ana uppkomsten av ett anti-politiskt tillstånd, där alla beslut lämnas över till en ny slags räknenissar, de som på ett nafs kan räkna hur många gram koldioxid som uppstår för att en X eller fem Y skall nå ditt hem.)

För det andra för att så mycket står på spel. (Hotet gäller dock inte jordklotet. De flesta ekologiska system återhämtar sig givet nog lång tid. Hotet handlar ytterst om vår egen och civilisationens överlevnad. Vilket är en intressant paradox, då växthuseffekten verkar vara ett utmärkt belägg för att civilisation är ett självförstörande tillstånd.)

För det tredje för att det är bråttom. (Och jag hoppas vid Gud att beräkningarna om hur många år vi har på oss inte är uttryck för en alarmistisk pedagogik, för en sådan kan slå helt fel: förnyade tidsprognoser kan underminera tilltron till de experter vi behöver för att lösa krisen, samtidigt som passerade deadlines i almanackan kan ge ett upphov till en känsla av att inget längre spelar någon roll, varvid vi med ny bokstavlighet kan citera madame de Pompadours berömda ord efter slaget vid Rossbach 1757: ”Après nous le déluge”.)

När dessa tre faktorer har förenats i det förflutna har det aldrig befordat vare sig intelligenta samtal och förnuftiga lösningar. Jag gissar att vår förmåga att hålla två tankar i huvudet samtidigt kommer att prövas mycket det närmaste decenniet.

71 kommentarer

  1. Det är väl kanske den tredje faktorn som skiljer detta enorma problemkomplex från i stort sett alla tidigare prövningar mänskligheten ställts inför. Tidigare har även politiska eller sociala omvälvningar haft tiden för sig och man har kunnat vänta in ”rätt” tillfälle att sätta igång. Misslyckades en revolution kunde man starta en ny några årtionden senare, o.s.v. Tyvärr tycks det fortfarande finnas många starka röster vars innehavare tydligen inte läst en tidning de senaste tre åren.


  2. Här är jag inte tillräckligt insatt för att kommentera alltför mycket. Men några frågeställningar…
    1 – Jag har hört att det snarare är klimatförändring, och inte nödvändigtvis uppvärmning. Inte överrallt i alla fall. Ett exempel är att stora delar av smält polaris kommer att göra norra europa kallare.
    2 – Finns det astronomiska orsaker till klimatförändringen? Hur starkt är det statistiska beviset för att det är civilisatonens fel? Kan det inte finnas astronomiska orsaker som vi inte känner till?
    Vill lägga till att jag inte tillhör dem som pekar på konspirationsteorier varje gång växthuseffekten kommer på tapeten, och det är klart – vare sig det är vårat fel eller det finns andra astronomiska orsaker, så kan reducering av fossila bränslen aldrig skada.


  3. ”Hotet från växthuseffekten är verkligt. Den som påstår motsatsen har antingen inte läst en tidning de senaste tre åren eller är försatt i ett gravt tillstånd av förnekelse.”

    Är inte det ett ganska ihåligt argument? Byt kontext till 30-talets tyskland och första meningen till ”Judehotet är verkligt”, exempelvis. Inte ens konsensus hos vetenskapsmän är ett bra argument för någonting – vetenskap bygger på motsatt perspektiv! – och konsensus bland journalister… ja, där får du lov att ursäkta ett litet leende från min sida.

    Därmed inte sagt att jordenns klimat inte ökar i temperatur. Jag menar bara att det ser lite konstigt ut att skriva människor på näsan med ett så anti-intellektuellt argument. Inte skulle du vilja bli kallad for en ignoramus för att du inte anser Britney Spears och Paris Hilton vara intressanta personer. Det vet ju nämligen alla som har läst en tidning de senaste åren att de måste vara…😉


  4. Kanonbra inlägg om klimatfaran. Du nailar, Peter, frågans enkelhet och komplexitet, lättheten/svårigheten med att tackla denna problematik som på något sätt kommit att bli en fråga om ofrånkomlighet, öde, tungt moraliskt dilemma som vilar över hela vår kultur, vårt sätt att leva. Detta är något som berör oss alla både top down och bottom up, från det minsta till det största, från den minsta till den största. Varje steg jag tar, varje beslut jag gör tycks vara relaterat till klimatfrågan som numera alltså heter klimatfaran som snart kan heta klimatkatastrofen. Tidernas Catch 22-situationen alltså. Allt borde göras, inget görs som är tillräckligt, kanske. Filmer om översvämningen av London eller den sista människan på jorden fungerar som en fiktionaliserad konkretisering av vår rädsla, som ett nytt Dresden 1945, ett scenario som för resten nu i media s a s i originalversion poppar upp hela tiden på nytt. Också det ett budskap om vår katastrofberedskap. Brända småbarn, världen i ruiner, lågor, sönderslagna leksaker, det är bilden från Dresden som nu igen pumpas in i det kollektiva medvetandet.

    Vår sofistikerade teknologi, den som vi hoppas ska kunna rädda oss, den används numera skrämmande ofta – och detta är helt fiktivt, all likhet med verkligheten är, som det sägs i eftertexterna till filmen helt tillfällig – för destruktiva ändamål. Som detta att i den tredje thrillern om Jason Bourne (en karaktär som inte vet vem han är, alltså något av en postmodern stereotyp eller kliché) jaga en individ med övervakningskameror, avlyssningsredskap och en hop fjärrstyrda agenter fullastade med vapen och ammunition, från kontinent till kontinent, från metropol till metropol. Det enda syftet i den globaliserade jakten är att eliminera honom, döda honom, eftersom han vet för mycket, är för uppstudsig och utgör därmec ett hot mot ett korrumperat styre. Att Scott Glenn som det högsta hönset i den korrumperade CIA-världen egentligen är en stand in för George W. Bush, biträdd av sin skrupelfrie högra hand, en magnifik David Strathairn som en avatar för Rumsfeld/Cheney, det är Bourne-filmens lika tröstlösa som obehagliga budskap som den trummar in i åskådaren med en frenetisk, oemotståndlig puls.

    De tre karaktäristika Peter identifierar i klimatfrågan handlar alla uppenbarligen om moral och om sanning, vår förmåga att se sanningen i vitögat och agera utifrån det läget ger vid handen, som den något tautologiska formuleringen lyder. Den som redan en chefredaktör på en finlandssvensk dagstidning på 60-talet i sin miljö gjorde klassisk.

    Från Bourne Ultimatum kan man därmed förflytta sig till Michael Clayton, ett annat nutidsdrama, nu med George Clooney i huvudrollen som fixare i en stor amerikansk juristfirma. Också här är komplotten betydande, liksom den moraliska bankrutten. Clooney som Michael Clayton, ”väderbiten” av personliga motgångar, är en hjälte besläktad med Matt Damons mer hårdföre superhjälte (föga konstigt eftersom regissören Tony Gilroy är manusförfattare till Bourne-trilogin). Här är miljöförstöringen mer direkt inskriven i spelprogrammet s a s. Filmen handlar om användning av växtgifter samt coverup av olagligheter därvidlag. Är alltså den mytiske vardagshjälten den figur som ska rädda oss alla undan katastroferna? Är hjältetemat det som vi nu ska anamma var och en i sin egen lilla vrå? Ska vi alla bli vardagshjältar vad gäller miljöfaran?


  5. Fyra kommentarer och redan två förnekare. Man jämförs med nazister om man är så fräck och påstår att vår rovdrift på naturen skulle ha någon som helst inverkan på denna. Det är fortfarande ”människan uber alles” som är ledstjärnan i det moderna upplysningstänkandet. Hur skulle vi kunna göra fel, vi är ju guds avbild och vi har fått denna är värld att (för-) bruka som vi vill.


  6. Det finns två företeelser som oroar mig i klimatdebatten (utöver hotet mot miljön alltså):

    1. Det finns också seriösa vetenskapsmän som är skeptiska. Dessa får mycket liten publicitet i tongivande massmedier, eftersom vi journalister som är – låt oss erkänna det – amatörer på klimatforskningens område, har beslutat oss för att bereda plats för en enda teori. Tänk om denna teori inte förklarar allt. Då finns risken för att politikerna, som fattar besluten för oss käpprakt in i helvetet och att vi märker det första när det är för sent. Vetenskapen når ”sanningen” bäst och effektivast om debatten är öppen och förhärskande teorier och rön granskas kritiskt.

    2. När våra politiker fattar beslut om att bekämpa klimatförändringen, så nöjer de sig inte med att uppställa mål för hur mycket vi skall minska bland anant koldioxidutstläppen, utan de bestämmer också på vilket sätt vi skall göra det. Det senast nämnda är de knappast mera kompetenta att avgöra än Peter Englund och Sune Portin, en historiker och en statsvetare som råkade bli journalist. Dessa beslut styr den industriella målforskningen som inte tar sikte på att minska utsläppen i sig utan att ge bästa möjliga avkastning åt industrin under de premisser politikerna ställer upp.


  7. […] det är med dessa tankar om mitt förflutna jag nästan ett decennie senare läser inlägget “Klimatfaran” på Peter Englunds blogg. Han, Peter, skriver inledningsvis: Hotet från växthuseffekten […]


  8. Bra inlägg, Peter! Frågan är viktig och komplex. Det är en spännande tid att leva i, när frågan äntligen börjar komma upp på tapeten, men samtidigt en ganska dyster tid. Jag slås ofta av hur lätt vi fastnar i att vänta på att någon annan ska gå före.

    I Sverige, där vi ändå är relativt upplysta om vad ett klimatvänligare leverne innebär, får jag en känsla av att många väntar ut varandra. ”Visst, jag borde inte köra bil, men vad gör det för skillnad om jag ställer den när alla andra kör”. Och så vidare. Vi gör de enkla uppoffringarna, och uppmanar ett vagt ”alla” att göra de stora. Men så länge ”alla” inte gör det vill vi inte gå före.

    Och jag är givetvis inte bättre själv. För det mesta.


  9. L-O: Jag antar att du syftar på mig med ditt rabiata attackinlägg. Tyvärr tillät moderatorn att ditt uppenbarligen missvisande och personattackerande inlägg publicerades.

    Som framgår av mitt inlägg är jag uppenbarligen ingen förnekare av global uppvärmning (språkbruket förefaller mig dock medeltida… förnekare… wow). För det andra jämför jag INGEN – och framför allt inte Peter – med nazister. Om du tror det så får du allt läsa mitt inlägg igen.

    Jag är så himla trött på att de här frågorna aldrig kan diskuteras utan att någon självutsedd överstepräst skall börja slänga otrevligheter omkring sig.


  10. Förnekarna ja.

    Det stora problemet vad gäller accepterandet av växthusproblemet har varit den klassiska mediadramaturgin som kan beskriva som å-ena-sidan-å-andra-sidan-dramaturgin.

    När en sida har fått komma till tals så måste den andra sidans åsikter också publiceras, enligt klassisk publicistisk metod. Det spelar ingen roll att 10 000 forskare tycker si, de 10 som tycker motsatsen måste få komma till tals. Detta även om det är en pensionerad professor från ett helt annat vetenskapligt område som betalas av en lobbyorganisation som är i behov en tung titel.

    Då uppstår en obalans som skapar illussionen att växthusproblemet fortfarande inte är bevisat, utan en tvistefråga. Och det har tagit en jäkla tid att rätta till det. Vi har fått vänta på en FN-utredning som i snigelfart har fått slussas förbi alla politiska hinder innan växthuseffektens akuta tillstånd har kunnat konstateras.

    Men man behöver inte FN för att se problemet. Det räcker med att titta sig omkring. I Grekland har exempelvis växter som normalt sett blommar i maj-juni nu börjat blomma vid juletid. Somrarna är extremt heta och torka har blivit en årlig tradition med påföljande megabränder.

    Liknande tecken finns över hela världen. Det är bara att öppna ögonen.


  11. Ja, det som på ytan tycks vara rationella beslut och logiskt handlande, är ofta på högre abstraktionsnivåer nästan övertydligt irrationellt. Tyvärr tänker nog många människor inte på kommande generationer, utan bara på sin eget livslinje.

    Sedan blir det ju inte verkligare bara för att tidningarna skriver om det. Oftast är det tyvärr tvärtom.

    Jag är nog innerst inne optimistisk ändå. Vi fixar det, även om det blir lite skumpigt på vägen.😉


  12. Det jag inte förstår är varför inte fler beslutsfattare fattar beslut enligt försiktighetsprincipen i denna fråga. Om klimathotet visar sig vara en naturlig fluktuation i ett oöverskådligt komplext system – fine! Men om det inte är det? Om det faktiskt är som en majoritet av världens forskare antyder, att vi måste göra något åt våra utsläpp av koldioxid (med mycket mera!) om vi inte för alltid ska förstöra den värld vi lever i, varför inte försöka åtminstone. Vad har vi att förlora på det? Ekonomin är ett system som kan återhämta sig, givet tillräckligt lång tid. Den värld vi känner igen är det inte. Inte i ett mänskligt tidsperspektiv.


  13. schibbye: Försiktighetsprincipen måste man tillämpa med oerhörd försiktighet, eller helst inte alls. Att ekonomin är ett system som kan återhämta sig är sant, men vid tillämpandet av en försiktighetsprincip kommer mänskligt lidande att öka proportionellt med hur försiktig man är. Punkt slut. Även om Peter här sjunger anti-kommersens visa, tror jag inte de som lever på existensminimum i Afrika skulle jubla lika mycket över några procents lägre årsproduktion — en mindre måltid om dagen märks långt mer än en mindre CD-skiva. Därför är det viktigt att man faktiskt är säker på sin sak innan man fattar beslut, istället för att tillämpa en försiktighetsprincip.

    Wayne: Nu är ju ett stort problem med FN:s klimatrapport det att den del som människor faktiskt läser — sammanfattning för beslutsfattare — är politiserad. Varje rad måste godkännas av politikerna utsedda representanter, utan krav på vetenskaplig skolning. Detta medför givetvis ett problem eftersom även journalister tar del av detta dokument i sin rapportering.

    En del av forskarna i IPCC — däribland den kände skeptikern som är professor vid MIT, Richard Lindzen — har hävdat att mycket av den osäkerhet som finns i originaldokumentet inte kom med i sammanfattningen för beslutsfattare. Om det finns mer osäkerhet kring tesen än vad som framgår av media, eller för den delen vad som rapporteras till beslutsfattare, har varken vi eller beslutsfattarna rationellt underlag för att fatta beslut på.

    För er som känner att ni behöver bränna mig på bål; jag är troende (right back at you L-O) ifråga om tesen antropogen global uppvärmning.


  14. schibbye:
    En dämpad tillväxt till följd av klimatåtgärder som (eventuellt) inte behövs är kanske ingen katastrof för dig och mig. Men för människor i u-länder kan en minskad ekonomisk tillväxt och ett långsammare uppstigande ur fattigdomen betyda skillnaden mellan liv och död. Ekonomiska system återhämtar sig om man bara ger dem chansen. Döda människor gör det inte.


  15. …du…Ni, lyssna här: Inom loppet av ett dygn klarade jag och några av mina döttrar pluss en väninna; det var ändå nyårsafton/nyårsdagen detta, att fylla en hel 120 liters sopsäck med skräp.

    Visst, vi hade god mat på bordet, gott i glasen, kvällen var lång och temat var spakväll med skönhetspyssel för varandra.

    Naglar, hud, hår och ansikten friskades på med allehanda kurer från jordgubbar till gurkskivor.

    Kalkonen kan vi inte skylla på, min självhushållningsbarndom gör att benen koktes in i en utmärkt fond till sist, så de var skrapade innan de for i påsen.

    Men förpackningar, dubbla och tredubbla ( som kaffeförpackningen )plast, kartong, burkar, strumpor som raknat och annat tjejskräp. Kul hade vi och mycket gjorde vi, och genererade skräp…

    Då jag bar ut sopsäcken sov de unga kvinnorna. Jag lovade mig själv att detta året skall inga fryspåsar, plastboxar med lock eller syltglas köpas in.

    Återanvändas kan Bredgottlådor, juicetetra, senap- och ketchupflaskor, kakburkar och glassliterlådor…

    Någon nymf hade köpt med sig frallor som kom i papperspåse till frukosten, den plattade jag till, vek snyggt precis som mormor brukade mot bordet.

    … Tillika med snoddar förvarades de i en kökslåda på Sandvold och fick följa med till Sörby Kolonial när hon köpte kaffeböner och ett kvarts kilo köttdeig ( färs).

    I köksfönstret på Tjönn hos tante Bergit och Ingebjörg brukade halverade tvålitersmjölkpapp stå fulla med blommande paprikabärande plantor, gröna som blev långsamt röda, sådda ur frön från en inköpt frukt.

    Där torkades nypon på tidningspapper i stugo och vildkummin i drivor..

    Herberet var fullt med fina konservburkar och smörpyttar…

    I Outsider i kväll tittade vi lite halvt på ungdomar, en designer med kompis och en klädskapare som levde på sopor ( mat hittat i containers) och skapade kostymer av slängda kläder och prylar.

    I min hembygd körde dansken, timmermannen Daugaard runt med sin get eller schäfern på mopedflaket. Han berättade för mig hur man kunde leva av 10 kronor i veckan.

    Han bodde i en buss han klätt in med plank och listverk han hittat på sopplatsen. Inne hade han inrädd bussen smakfullt,med säng längst bak, spalje med sidenblommor som skydd mot salongen som var två busssäten satt mot varann med ett togkupébord mitt mellan. På bordet stod en chackbräda med egna utskårna pjäser. Nytt spaljé mot köket som var effektivt, vatten fanns inlagd och diskbänk med kokplattor. Bad var älven, men toaletten fanns längst fram bak ett duschförhäng.

    Allt hittat på sophögen, till och med målningen. Jättesnyggt.

    Varför inte?

    Min sopsäck blev en vändpunkt.

    -Tillbaka till vett och förstånd. Jag kan bättre! Tänka innan jag kastar till exempel. Tänka innan jag köper dessförinnan.

    Det kan många göra.

    Idag tog jag miljöförarkortet som Upplands Bro Kommun köpt in för sina anställda. Det tog mig nästan tre timmar!
    I det programmet lärde jag mig att om varje svensk lämnade in en flaskkapsyl till återbruk, blev det tillräckligt med metall till 50 bilar….

    Kan vi inte sluta diskutera och bara börja göra? I all vänlighet? Mot oss och våra efterkommare?


  16. Jag hävdar att klimathotet är en aning överdrivet.

    Varför tycker jag det? Jo, för att det är för mycket domedag över hela debatten! Det är för mycket tänkande i svart och vitt. Världen är ju inte svart och vit!

    Man säger: vi måste göra något nu! Jamen, det görs ju något hela tiden. Är det någon här som tror att vi kan ställa om våra system över en natt?! Det är väl en totalt orealistisk tanke, eller?!?

    Att ställa om tar lång tid. Se bara hur lång tid det tar att förändra ett tankesätt hos en människa.

    Vem vet egentligen vad som kommer att hända om tex 50 år? Det kan vi ju bara spekulera om. Lever jag om 50 år, och det visar sig att detta var överdrivet så kommer åtminstone jag att hånskratta!

    Vad kan jag själv göra? Jo, jag har lärt mig hemifrån att man inte ska slösa. Det är ju så totalt idiotiskt som jag ser hur en del människor gör; (för att ta ett exempel) torkar diskbänken och låter varmvattnet stå och rinna i onödan! För min del sitter det i ryggmärgen att jag har inte ska slösa. Tänk om fler tänkte som jag!

    Ibland låter det som om lilla Sverige måste göra stora drastiska sänkningar av utsläppen. Men Sverige har faktiskt halverat sina utsläpp sedan 70-talet! (Rätta mig om jag har fel!)

    Nu om det inte skulle råka finnas snö om 15 år till Vasaloppet, då får de väl flytta skidtävlingen till februari istället!

    Sune Portin: jag håller med dig, varför kan inte de skeptiska forskarna komma till tals också? Tänk om det visar sig att de hade rätt!

    Erik: det ligger något i det du skriver!

    Jag tror att vi människor måste ha något att oroa oss över, nyss var det en ny istid och kärnvapenkrig. Idag är det klimathot.

    Förresten, är inte den viktigaste frågan egentligen befolkningsökningen? Det är väl ett hot om något!!! Var går smärtgränsen för hur många vi ska bli på jorden???


  17. Samuel:
    Flera tusen forskare har bidragit till IPCC:s rapporter. Man kan ju inte bara lyfta fram en enstaka forskare som Lindzen, som dessutom är en kontroversiell person vad jag har förstått. Att man är MIT-professor är ingen garanti för excellens. Det finns tokstollar överallt som gömmer sig bakom meritokratiska paradrustningar.

    Självklart finns det skeptiker som vill förminska och förvirra, det var ju det som var själva poängen med mitt inlägg. Men en överväldigande majoritet av forskarna är övertygade om människans negativa påverkan på atmosfären.

    Man kan dividera och hårddra hur mycket som helst.
    EXEMPEL: Människan är en del av naturen. Alltså är allt vi gör per definition en del av naturen. Alltså är växthuseffekten naturlig. Alltså ska vi acceptera den? Var drar vi egentligen gränsen för vårt ansvar för vad som händer på den här planeten?

    EXEMPEL 2: Vattenbristen spås inom en snar framtid bli akut i tätbefolkade regioner med kärnvapenmakter som Indien och Israel. Att glaciärernas vattenreserver minskar är ett faktum. Man kan ju bara föreställa sig följderna när hundratals miljoner människor står utan vatten…kanske föredrar dessa människor en bromsad tillväxt i utbyte mot en bromsad växthuseffekt?

    Om växthuseffekten vore en gigantisk organism som man fysiskt kunde attackera skulle världen enas över natten om att lägga miljarder på ett FN-angrepp. Men nu är vi inne på komplicerade och långsiktiga dynamiska effekter på världsekonomin, en gris i en säck som vi västerlänningar är för fega för att köpa. Risken är att den där säcken förr eller senare förvandlas till pandoras ask….


  18. Torsten:
    Det käns ålderdomligt att tala om tillväxt, tycker jag. Vad är det som kan växa hela tiden? Det är så dumt, som det låter.
    Vi tar ut mer av naturen än vad vi tillför. De ekonomiska teorierna om tillväxt är overkliga, abstrakta och har knappast med naturen att göra.
    De bygger på fel antaganden.
    Vi lever i naturen, om någon missat det.
    De som lever enkelt, som i många fattiga länder, de släpper inte ut mycket koldioxid. Jag menar inte att jag vill att de ska vara fattiga. Vad jag menar är att vi har saker att lära av dem, snarare än tvärtom. Vi håller på att bokstavligen döda dem, genom alla klimatförändringar som sker, översvämningar, torka etc. som drabbar fattiga länder mer än rika. Fast att det är de rika som släpper ut mest koldioxid.


  19. Befinner mig i Las Vegas och tillbringar den mesta tid utanför huset i en stor SUV som dock är av det mindre slaget när jag jämför mig med de andra. För att köpa kaffe sitter jag i den puttrande bilen, för att hämta hon jag och flickvännen sitter barnvakt för sitter vi i den puttrande bilen. Bensinen kostar 5 kr litern och staden är inte byggd för fotgängare. Sommarna är för varma för promenader. Lake Mead är minst 30 m för låg på grund av överbruk. Men ingen bryr sig.

    Intelligenta människor hävdar att hota med växthuseffekten är ett sätt för tidningarna att sälja lösnummer. Det handlar alltså om att vägra se fakta, trots att de är så enkelt uttryck som i ditt inlägg Peter.


  20. Svenska tidningar ska man inte lita på.
    De tio åren 1998-2007 har en svag avkylning skett av den globala temperaturen enligt satellitmätningarna som nu är klara för 2007.
    IPPC förutspådde en ökning av 0,2-0,6 grader Celsius i början av år 2007.
    Läs utländsk press så får ni en helt annan bild av vad som händer. Kolla t ex vad de ryska vetenskapsmännen anser om den antropogena växthuseffekten.


  21. Det är så lustigt att människor aldrig lär sig utan måste jaga de otrogna närhelst en ny trosuppfattning vinner genomslag hos den stora massan. Det är naturligtvis inte omöjligt att den pågående uppvärmningen beror på hur människor lever, men oavsett hur rimligt den teorin än ter sig så vinner man inget på att förlöjliga kritikerna. Ändå är det precis vad som sker just nu.

    Kanske bör vi påminna oss om att vetenskap är inte folkstyre. Majoriteten har inte alltid rätt. Ganska ofta är det den minst populära minoriteten som har rätt.


  22. Förutom att klimatet alltid ändrats sig och att människor i alla tider tagit det till intäkt för att ragnarök står för dörren, är det en HYPOTES att CO2 är orsaken till klimatförändringarna.

    En HYPOTES…just det.

    Den enda konsensus som finns i vetenskapssamhället kring denna HYPOTES är att den skall prövas. Inget annat. Några fastställda bevis finns inte utom i de braskande rubrikerna.

    Men även vetenskapen kan drabbas av hysteri (så även historiker). Människan i vetenskapsmannen kan inte trollas bort så inte heller de trendkänsliga forskningsanslagen.

    Alarmrapporterna av idag har nått sådana höjder att det ensamt borde mana till eftertanke och kanske även till en viss skepticism kring de framtidsscenarier som tecknas i media och av det genompolitiserade IPCC.

    När ALLT, vått som torrt, varmt och kallt eller storm och bleke, kan förklaras med en HYPOTES, då vet man att det är mycket annat än vetenskap i görningen. Precis som det är när Eva Lundgrens deducerar fram ”äta-upp-barn”-sekter.


  23. Peter, Jag tror du tar fel när du säger att alla system tids nog återhämtar sig. Det gör inte alla ekologiska system. När jag läste världens Eko-kursen på Sthlm Universitet för 4 år sedan var en av de viktigaste insikterna för mig att vissa ekologiska system kan passera en tröskel och gå in i ett nytt läge, där systemet inte automatiskt går tillbaka även om vi vidtar rätt åtgärder. Man talar om resiliens, dvs. förmågan att klara av påfrestningar i ett ekologisk system. En del hävdar tex. att Östersjön troligen aldrig kommer återhämta sig även om vi slutar förorena vårt innanhav.


  24. Och jag som skrev heter Jonas Mosskin (var inne på min tjejs dator).


  25. Ojoj. Såfort man uttrycker det minsta tvivel angående tillväxtekonomin som allena saliggörande blir man bakåtsträvare och civilisationshatare. Konsumtion är visserligen det som driver vårt samhälle, men inte ens de största förespråkarna borde kunna hävda att ALL konsumtion per automatik genererar en hållbar utveckling. Då borde Svenskt Näringsliv inte bara uppmana oss att handla mer, utan att alltid ha elementen på högsta effekt, alla lampor tända jämt, köra fem varv extra i varje rondell, lämna bilen på tomgång över natten, osv osv. Nå, nu har vi visst kommit bort från ämnet. Som påpekats tidigare: världen är inte svartvit. Det ena måste inte utesluta det andra. En försiktighetsprincip angående miljön och klimatet måste inte innebära att vi svälter ut tredje världen mer än vi redan gjort.


  26. Lustigt att denna fråga orsakar sån upprördhet, den tycks beröra väldigt djupa lager hos vissa. Och Peter, visste du att huset var så eldfängt, eller ens att det var en brandfackla du kastade in?
    Det är ju så enkelt som i gamla Midnight Oilklassiskern: How can we sleep while our beds are burning?


  27. Till Jonas Mosskin. I stand corrected. Mer rätt är nog att säga att *de flesta* ekosystem återhämtar sig, givet nog med tid. Min poäng är dock att vi som art behöver naturen men att naturen inte behöver oss. Och att leva som om den asymmetrin var omvänd är i längden givetvis fullkomligt ohållbart.


  28. Det räckte förstås inte länge förrän vi hade nazisterna med i denna diskussion också. Godwins lag fungerar!

    ”När en onlinediskussions längd går mot oändligheten, närmar sig sannolikheten 1 att den inbegriper orden ’nazister’ eller ’Hitler’”.

    Denna gång uppenbarade sig fenomenet implicit redan i tredje inlägget och explicit i det femte…


  29. Ett problem med debatten tror jag handlar om att den rör sig på så skilda plan. Man talar om överlevnad, men ofta blir det antingen om en arts överlevnad (Människans) eller om en grupps (människors). Förvisso borde båda perspektiv vara lika viktiga, men för dem som kämpar med att överleva från dag till dag blir naturligtvis klimatproblemen alltför abstrakta. Herregud, de är alltför abstrakta även för oss som istället för att bara överleva dagen kämpar med ”självförverkligande”. Det verkligt svåra blir när (om) man måste välja det ena eller det andra perspektivet, när de ställs mot varandra, uteslutande varandra. Då kan sidorna aldrig komma överens, tycks det.


  30. Sune Portin: Att vara skeptisk är på något sätt en definierande egenskap för en seriös vetenskapsman, tycker jag.


  31. ” … civilisation är ett självförstörande tillstånd.”

    Civilisation (i detta sammanhang) motsvaras av det biologiska begreppet population som kan appliceras på alla arter, från bakterier till människa. Populationers tillväxt följer i princip en logaritmisk kurva som slutar med att populationen kraschar. Det går olika fort för olika arter, beroende på generationstid och förökningstal. Faktorer som också påverkar tillväxten är tillgång på resurser och närvaro/ frånvaro av hot t.ex. predatorer.
    När hot saknas är anledningen till kraschen ofta att resurserna för tillväxt tar slut. Beroende på övriga miljöfaktorer vid tillfället för kraschen kan populationen återhämta sig eller dö ut.

    Den mänskliga populationen tillväxer nu logaritmiskt och tar ut mer resurser än som bildas …
    Människan är en del av naturen och naturlagarna gäller även för oss. Allt annat är självbedrägeri.


  32. En av människans överlevnadsmekanismer är normalisering av tingenes tillstånd; här och nu.

    Det är som det är och det blir som det blir.

    Jag vet att den inställningen kan spåras genom historien otaliga gånger. Den är orsaken till att släkter växer upp på trots av livsförhållanden som ligger bortom beskrivning.

    Medvetenheten om att vi är bland dem som sitter med största matriella ressurserna gör oss till ansvariga för positiva ändringar.

    Vi är också bland de skyldiga till överförbruk och slöseri. Med alla konsekvenser det innebär av orättvisor och nersolkning av vår miljö.

    Det är inte roligt att skämmas. Men misnöje är förändrings moder….

    Därför är självbelåtenheten och vägran att ta eget ansvar begriplig, men inte förlåtlig.

    Det föregår mycket nyttigt på många håll som inte precis gör rubriker i tabloidpressen.
    Jag är stolt av min bror som hela sitt yrkesverksammaliv har arbetat med förbättringar av miljön på många sätt, politiskt, regionalt och nu internationellt.
    Han arbetar med vatten och avlopp, återanvändning av avfallsprodukt, sätt att utnyttja och reproducera skräp till användbara komponenter i jordbruk och industri.

    För många år sedan under livlig köksbordsdebatt hävdade jag nödvändigheten av att använda ekologiska matvaror.
    Han överraskade mig med att uttala:
    -Mjölken från en krav-märkt tetra innehåller exakt lika mycket kadmium som den från ett vanligt mjölkpaket.

    Genom åren har jag insett att mitt bästa bidrag till en bättre miljö, mindre förorening och ressursslöseri ligger i att minska min konsumtion. Över lag.

    Nuväl, jag fasthåller att i det stilla händer viktiga saker grundat på rejält kunnande, läs gärna om IVAR´s projekt där min bror gör sitt bästa i sammanhang som har betydelse för många.

    Fast antagligen är han själv stoltast över att ha varit med och förbättrat vattenkvalitén i en tom laxälv så den återigen går med springande vildlax i trapporna, friluftsman som han är, jägare väpnat med fotoapparat….

    http://www.ivar.no/category.php?categoryID=550


  33. ….denna måste ni se, glömde den, jättespännande projekt…

    http://www.ivar.no/category.php?categoryID=280


  34. […] det gäller klimathotet, som Peter Englund kommenterar på sin blogg, så har nu forskarna, om jag har uppfattat det rätt, bestämt sig för att två saker är […]


  35. Du har naturligtvis fullständigt rätt när du hävdar att klimathotet beror på koldioxidutsläppen. Att det finns vissa som hävdar motsatsen kan man lämna därhän. Det finns väl knappast någon som anser att de ökade koldioxidutsläppen skulle vara till nytta för vår planet.

    Skall det vara så svårt att fatta att vi måste lära oss att leva med naturen – inte mot den.

    Den främsta orsaken till att det är bråttom måste väl vara att det är först på det senare 2-3 åren som resonemangen blivit accepterade.

    Det är 45 år sedan Rachel Carsons bok Tyst Vår kom ut. Även hennes tankar bemöttes med samma skeptisism som i dag möter den som vill diskutera klimat- och tillväxtfrågor. Den enda skillnaden är väl att vi inte har ytterligare 50 år på oss att vända utvecklingen.

    /Clas


  36. Man kan inte se på mänsklig civilisation bara som på tillväxten av bakterier. Den är nog något mer komplicerad.
    Hur ska klimathotet och miljöförstöringen avvärjas? Byta lampor och köpa utsläppsrätter är illusoriskt?
    Kyoto – och Baliprotokoll innebär små steg i rätt riktning, men måste man inte ta till någon form av planekonomi?


  37. Det jag ville säga är att grundprincipen är densamma för människor som för alla andra levande arter och med en inbyggd kapacitet för självförstörelse. Sen är det naturligtvis en förenkling eftersom hänsyn måste tas till de faktorer som påverkar tillväxtkurvan i positiv resp. negativ riktning.
    Mindre konsumtion måste i slutändan vara det viktigaste.
    Planekonomi vet jag inte men det är riktigt att politikerna måste ta ett stort ansvar för att med lagar, avgifter, subventioner etc. göra det enkelt för oss att fatta bra beslut i vår vardag. Utsläppsrätter kan vara ett sätt men behöver nog omfatta alla för att det ska ge effekt. Frågan är väl i så fall hur det praktiskt skulle administreras. En inte enkel nöt att knäcka.


  38. ….Varför snacka stora ord, intellektualisera miljöproblematiken och kisa på långt avstånd som vore vi utrikespolitiker när vi alla innehar nycklarna till förbättringar i den nära omgivningen, var och en av oss?

    Det är inte sällan att folk glatt förorenar sin egen kropp samtidigt som de talar och/eller kämpar för ett hälsosammare och bättre liv på planeten Jorden.

    Vi kör istället för att gå kortare sträckor än någonsinn, vi förtär halvfabrikata istället för odlad mat tillagad i köket, eller snabbmat, cathering och dricker köpt vatten, läsk, sockerrika juicer och alkohol i mängder okända för vanligt folk någon generation sedan.
    Barns kroppar utvecklas inte till fullo, många ungdomar jag delar vardag med är stela som äldre människor, med smärter i huvud, muskler och mage…

    Vore vi inte så motsättningsfulla skulle resultaten av ansträngningarna för bättre miljö och minskning av riskerna med vårt leverne effektiviseras.

    Vetskapen om vår egen betydelse i de större sammanhangen är förkrympt.
    Vi måste förändra våra dagliga rutiner, nöja oss med mindre och bättre. Unna kroppen att få jobba, att förflytta oss utan hjul, lägga landskapet under våra egna fötter.

    Njuta av färdigheter som tar tid att erövra, men som stärker självkänsla och upplevelse av helhet och hälsa. Skapa en balans.

    Rubriker behövs inte; vi ser och vet själva vad som håller på att hända, innerst inne.
    Det har gått över styr och vi behöver styra opp våra liv igen.

    Och ge mandat till de som måste arbeta med de större frågorna som gäller oss alla. Utan tvekan.


  39. Peter,
    i höstas skrev du att bara ordet ”kreativitet” gjorde dig misstänksam. I dagens Expressen hävdar du och en handfull till, mest filmproducenter, att ni talar i namn av ”det kreativa Sverige”.

    Detta gör mig mycket förbluffad. Jag skrev om det på min blogg:
    http://copyriot.se/2008/01/10/tjugo-personer-gor-bort-sig-i-namn-av-det-kreativa-sverige/
    Skulle vara intressant att höra din kommentar.


  40. Till Hanne Kjersti: Det du kallar ”intellektualisera” är inte fel. Människor har ju tack vare intellektet möjlighet att lösa problem – som inte bakterierna har. Dessutom kan vi diskutera oss fram.
    Håller helt med din beskrivning. Men det krävs åtgärder i större skala. Planekonomi kom jag på först häromdan. Den har ju tillämpats i länder i krig och kriser förutom i Sovjet.
    Ett exempel kunde vara att maximera oljeimporten för Sverige i för varje år fallande skala under en 10-årsperiod. Inte så orealistiskt eftersom oljan-bensinen hantera av några få stora bolag. Bara höja priser och avgifter har den nackdelen att rika företag och privatpersoner kan köpa sig fria.
    Det måste vara folkligt förankrat, men miljömedveten har ju växt fantastiskt sen Rachel Carson och i Sverige Hans (hjälp, glömt efternamnet) slog larm. Ta t ex sopsorteringen. Lagar som då beslutas om oljan kommer att ytterligare öka folks medvetande. När de ser att statsmakarna inser allvaret.


  41. …Fel blir intellektualiseringen om vi fotfolk med det förskjuter ansvaret för nödvändiga förändringar över på hanterarna inom det stora formatet: jorden i offentlighetens händer.

    Vi vet ju att många processer är igång bortom vårt vetande och kunnande, jag kallar oss ”vi” som står utan räckvidd in i beslutsprocesser gällande många länder, hela världen.

    Använde min egen brors arbete som exempel, det är inget nytt för honom att arbeta med konkreta förbättringar för miljön samtidigt som han följer forskninggen, deltar i den och söker vägar för att med vinst för miljö och involverade använda rön och teknik, samt hitta samarbetspartners.
    Som tur är finns det många som honom.

    Jag är privatperson i miljösammanhang och mina insatser blir därför i mindre skala, inte dess mindre har de effekt. Som modell för livsstil i familjen, som underlag för val och ståndpunkt som märks, hörs och läsas av andra.

    Det vi bygger vår insikt på är säkert en blandning av mediainfo, fingertoppskänsla och självutverdering.

    Intellektualiseringen verkar för mig som att återgå till ett tidigare stadium av kunskapen; vi har tillräckligt med info till att inse behov av och genomföra förbättringar på alla nivåer. Även privata.

    Snacka tar tid. Kan användas till att påverka, bättre är väl att göra. Skrida till verket….


  42. Jag är cynisk, kommentarerna här visar på vad jag misstänkt – liksom människan har en förmåga att ”upptäcka” samband som inte finns har hon förmågan att förneka det uppenbara även då det uppenbara biter henne i röven!

    Inte tillräckligt många är villiga att ändra på sitt levnadssätt, även om jag tror som Englund att det skulle gjort oss mer belåtna och mer lyckliga. Omvändelsen kommer först under galgen – kanske är vi snart där?

    Rasmus – vid Gud är jag less på att fildelarna utmålar sig som ett slags nutida frihetskämpar! Ekström skriver bra om det; http://sydsvenskan.se/kultur/article292145.ece


  43. Som jag ser det är det största problemet att den normala vetenskapliga processen bryter samman på klimatområdet. Ingen miljö har – mig veterligen – varit mer debattintresserad och ifrågasättande än den naturvetenskapliga, speciellt under de senaste hundra åren. Det är detta som har drivit de framsteg vi alla kan bevittna. Genom att ständigt ifrågasättas har vetenskapsmän tvingats finslipa sina argument och teorier i kamp me andra ditto. Oavsett vilken teori som har vunnit i slutändan så har de forskare som stött den från början fått en djupare och mer komplex förståelse av den samt ofta modifierat teorin i vissa avseenden.

    Denna process undermineras totalt av det faktum att dissidens aktivt beivras och forskare som vill ha anslag måste bekänna sig till en viss teori. Det är bara löjligt att se så kallade vetenskapens försvarare, som exempelvis översteprästerna på denna sidas kommentarer, helt utan utbildning och kunskap och den vetenskapliga processen, slå sig för bröstet och kalla andra för elakheter.


  44. När pappa pensionerades uppstod en rad nya symptom-inte ovanligt, de fick helt enkelt utrymme, äntligen. Olika, sorters svikt, trötthet, yrsel, andning-sbesvär.
    Mamma hävdade bestämt att det mesta skulle gå över om han ändrade diet, slutade röka och ordnade sina sovvanor. De sista gick han med på-men mat och cigaretter sitter ihop med identiteten hos en man över 65 (30 också kanske?) Diagnoser kunde inte riktig peka ut vad det var för fel.

    Plötsligt en natt fick han ett blödande magsår. Efter två veckor var han hemma igen, helt villig att byta livsmönster. Han gav mig sina kvarvarande cigarett-paket och började fråga efter grönsaker.
    De sju år han hade kvar levde han som rökfri halvvegetarian. Till slut, en lördagkväll, brast hans aorta och denna gång fanns ingen räddning.
    En genetisk betingad svaghet – vilket jag tänker på emellanåt. Hans läkare sa
    att rökning och kosthållning inte hade räddat honom de här åren-som han själv trodde-men det var ju bra att han hade tagit hand om sig och mått bättre.

    Visst, det kan hända att larmen är överdrivna eller helt åt pipan. Det finns all anledning att byta livsstil och släpa sig till återvinningen ändå.


  45. …Erik: så kallade vetenskapens försvarare, som exempelvis översteprästerna på denna sidas kommentarer, helt utan utbildning och kunskap och den vetenskapliga processen, slå sig för bröstet och kalla andra för elakheter.

    Du tecknar en otrevlig bild av Peters kommenterare. Varför?

    Är inte detta citat också ett exempel på, om inte elakhet, så manglande respekt?

    Om inte vad har uttalandet för mening i vår minidebatt här?


  46. Hej Peter. Idag slängde jag dina böcker. Hej då.


  47. Det var det värsta…höll jag på att utbrista. Ska vi medborgare inte diskutera (”snacka”)om klimathotets avvärjande? Ska det helt överlämnas till experter och miljöministern Carlgren? Innebär inte demokratin att vi får göra mer än sopskiljning, byte av lampor osv.? Man behöver inte vara en Einstein som jag – flåt jag var ju bara mattelärare – för att förstå att det är helt otillräckligt. Har som lärare under 90-talet lärt ut miljökunskap på Komvux och försöker naturligvis sköta mig därefter.
    Men är klimathotet allvarligt – som alla utom Erik anser – behövs mer rejäla åtgärder. Hanne, vi vanliga kan inte vara utrikespolitiska experter, men idag bombades 40 platser i södra Bagdad. USAs krig i Irak innebar ju en enorm ökning av CO2 i atmosfären. Bör därför inte opinionen mot kriget breddas med kravet att kriget måste upphöra pga hotet mot klimatet?
    Hanne,läs gärna om mitt förra inlägg.


  48. JM: Gud vad jag är trött på att vi kulturutövare ska klumpas ihop och företrädas av Beck-producenter som anser att deras rädsla för fildelning är den viktigaste kulturfrågan idag! Hur vore det om man någon gång t.ex. lyssnade på teaterfolk eller folkmusiker?

    Vad gäller Andreas Ekströms text i Sydsvenskan: Jag har varit i kontakt med honom idag och kommer själv med ett inlägg på dess kultursida på lördag.

    Ledsen att denna diskussion kom upp här, i ett inlägg om ett annat viktigt ämne. Allra bäst vore väl om Peter själv, i ett nytt inlägg, förklarade hur han omvärderade kreativitetsbegreppet och skrev under lobbyistartikeln. Ser fram mot en intressant kommentarsdiskussion då!


  49. PS. Läste just att Göran Rosenberg i DN argumenterar för samma sak som jag – fast utförligare och att han jämför med ransoneringarna i Sverige under kriget och som för kaffe gällde fram till 1950. Själv skrev jag om planekonomi, vilket är ett usch-ord.
    DS


  50. JM: Jag håller helt med. Med vilken rätt anser dessa fildelare att det bara att ta för sig av det som andra har fått till stånd med svett och möda, alster som de faktiskt försöker försörja sig och sina familjer med.

    Det är en sak att det finns människor som ger ut sina skapelser till en public domain där alla kan ta för sig. Det är helt ok, men det betyder inte att man kan kräva att alla skall göra det. Var och en som skapar något har rätt att bestämma på vilka villkor alstren distribueras vidare.

    Om jag förtsod Peter rätt i höstas så var det inte begreppet kreativitet i sig han opponerade sig mot, utan mot dem som försöker analysera den och tala om för andra hur man skall göra för bli kreativ. De påminner om den där snöpta hankatten som inte mera kan, men i stället jobbar som konsult och talar om för de andra frassarna hur man gör…


  51. …hui, vad det blev hett om öronen!

    Sixten/ vad jag försökte säga var att tyckande och menande i långdrag inte är tillräckligt, utan diskussionerna måste mynna ut i någon form av konsekvens eller ställningstagande. Nu ”snackar” även jag som du ser, och riktar inga ord mot någon namngiven här närvarande.

    Miljöförstörelsen krig medför gäller mark, vatten och luft förutom det mänskliga lidandet. Håller med dig i det.

    När jag skojade med att ”tala som utrikespolitiker” så syftade jag till att:
    när vi sitter i smörögat, mitt i gröten verkar vi ofta ha svårt att se vår närmaste omgivning, inklusive oss själva/vår roll.
    Vi försöker göra oss till gäst i vårt eget hus, smita ansvaret.
    Rent allmänt, ta det inte personligt.

    Kasta Peters böcker, nej, nu….

    Kan man bara läsa texter av meningsfäller/folk som tycker likadant som en själv?

    Skall bokhyllan i lägenheten vigas de rättroende?

    Eller skall någon ha svikit sina löften?

    Hm….

    Besinning är en nyttig råvara.


  52. Ja, men nu fattar jag.
    Folk debatterar tvåspårigt härinne.

    Fildelningsartikkeln där opphavsmän och -kvinnor skrivit under har blivit het.

    Internet är en arena där det skuttar runt folk som känner sig som herrar på täppan i skuggorna.

    Lite stråtrövare inte för inte kallad pirater
    ( blandning av hjältar och skurkar); en pojkdröm, en barnlig självbild.

    Få vet vad upphovsrätten är utom de som har bruk för den.

    Här behövs debatt och undervisning. Här är mycket snack på sin plats.

    Jag brukar att använda vanliga varor som exempel för dem som tycker att åndsverk skall vara fritt tillgänglig för alla utan ersättning:

    Producerar du något,så lägg det ut på torgen till avhämtning, tack så mycket!

    Den som kan något skall ge det bort, så är tanken i vissa ungdomliga läger.

    Och OK, lämnar du något likvärdigt, kanske det skulle kunna vara en byteshandel, men man ”handlar” med andras egendom, aldrig sin egen….

    Då blir man arg, när denna möjligheten begränsas eller ifrågasätts. Ja, du store min.

    Okunskap, manglande hyfs och arrogans råder sida vid sida med gott vänskapligt umgänge.

    På så sätt liknar internet ett medeltida samhälle.

    Stora och små bovar roffar åt sig, mycket kan plockas utan att någon ser. Förvillelser frodas bredvid universiteten.

    Min tro är att även internetarenorna kommer att civiliseras. Med tiden.


  53. ”Men är klimathotet allvarligt – som alla utom Erik anser – behövs mer rejäla åtgärder.”

    Det är tragiskt att lärare på komvux uppenbarligen inte ens kan läsa enkla texter på svenska.


  54. Litet varningsskott här: nivån på argumentationen har börjat sjunka. Inga personagrepp. Låt oss hålla oss till sakfrågan.


  55. Tack.


  56. Vare sig vi tror eller icke-tror på Global Warming så står vi inför ett tvång att på några deceniers sikt skaffa fram ersättningar till fossila bränslen. Själv är jag något av en förnekare men hälsar ändå den nuvarande hysterin välkommen, eftersom den tvingar politiken till åtgärder som lika väl kunde ha genmförts utifrån en insikt om att de fossila bränslena – i princip – är ändliga. Min egna slutsatser är att vi med nuvarande tekniker står inför två ”lösningar”

    1. En massiv utbyggnad av kärnkraften
    2. En lika massiv utbyggnad av vindkraften.

    Den vegetabila möjligheten är ingen möjlighet. Vi – eller de fattiga på jorden – skulle svälta ihjäl.

    Jag har gjort några – extrem översiktliga – kalkyler vilka visar att det egentligen inte rör sig om några – ekonomiskt sett – oöverskridliga kostnader. Vindsnurrorna dock klart dyrast. Redan 100 dollar per fat gör att alternativen känns lockande. Det behövs alltså ingen koldioxidskatt. Marknaden piskar oss till det vi behöver göra. Men var finns i Sverige – den politiska viljan? Det är stora strukturella åtgärder som måste vidtas.


  57. Jag kan bara ge följande rader i denna fråga;
    ”Det har funnits cirka 15 generationer sedan Gustaf Wasa och ca 60 sedan man började att hacka i Nämforsens klippor och göra hällristningar. Att då kunna försöka förstå en stenåldersmänniska i dagens samhälle är lika ogenomtänkt/naivt som att hitta en man från Mars. I samma stund som vi skall förstå kommer våra hjärnor att skapa ett -ickeförstå.
    Ingen skall kasta den första stenen och sannerligen heller inte den sista. Fan, man låter nästan som man vore religiöst lagd. Nej, var förnuftiga och sluta kasta skit på varandra. Det som händer kan ingen förebrås för och heller inte komma undan för.
    På samma kollektiva sätt är vi både offer och orsak.
    Beviset för vår oresonliga människosyn finner man både bland och i rader ovan. Om samma engagemang kunnat föra oss vidare från Nämforsens klippor torde detta lösa sig med tiden.


  58. Hoppar rätt in med en ny fråga: vad tycker du om att Göran Hägg i en morgonsoffa utan att skämmas eller begripa vad han kanske ställer till med deklarerar att han inte tror ett dugg på just växthusefeekten och global uppvärmning?
    Jag blev heligt förbannad på honom, de andra i soffan lyckades bättre i att förklara varför de var tveksamma men han körde på som en del av de ovan kommenterande ”strutsarna”.
    Är det farligt att köra mindre bil, vara mer miljövänlig? Nej, det är bättre för oss alla oavsett om global uppvärmning finns eller inte så vad kan vi förlora?


  59. He he, jag förstod att denna fråga skulle bli het! Nu är kommentarerna uppe i snart 60! Rekord!

    Ska med spänning se om det blir fler kommentarer!

    PS. Det ska bli spännande att se om forskarna kommer att få öppna Karl XII:s grav och ta reda på vad det var för kula som dödade honom! Peter, jag antar att du kommer att skriva om det framöver, kanske här? Ser jag fram emot isåfall.


  60. Jodå, jag kommer skriva när något mer av substans står att berätta. Först skall vi se om det alls ges något tillstånd.


  61. …när den verbala bakfyllan lagt sig eller tonat ut kom jag på att skicka er, alla vänner här i kommentatörvrimmlet, några goda länkar att mumsa på.

    Som sagt otroligt mycket, intressant , spännande info finns, tilloch med internetbaserade kurser med nyttigt kunskapsinnehåll….

    Håll till godo, och så är ni så snälla att ni kommer fram till samma slutsatser som jag, allihopa! (:-)

    http://www.earthshine.no/basics2.htm

    http://www.earthsystems.org/virtuallibrary/index.html

    Om biomembranen til Torfinn Johnsen, gå till sidan 16 på länken:

    http://www.sr.se/euroarctic/

    http://sustain.no/projects/northcalotte/

    http://earthwatch.unep.ch/about/docs/Pdepdes.htm

    http://www.capnography.com/Physics/watervapor.htm

    http://www.eea.europa.eu/

    http://www.bioforsk.no/dok/senter/jordmil/aas/nano-hme/nasjonalt-nettverk.htm

    För dig och din kropps hälsa:

    http://www.healthdefence.com/defending_yourself.html


  62. ..förlåt, Torfinn Johnsens biomembran historie finns här, sidan 16

    http://www.stavanger-chamber.no/doc/rosenkilden%20lett%204-06.pdf

    Sista miljöorden från mig på jättelänge. Hej!


  63. Personligen är jag tveksam till tankegångar om att ekosystemen skulle återhämta sig rent generellt. Det beror väl på dess känslighet och grad av yttre påverkan. Människan har genom årens lopp orsakad en mängd miljökatastrofer som naturen har kunnat rätta till ens under mycket lång tid på sig. Den fordom så bördiga halvmånen i det som nu är öknens Irak, Island respektive Irlands skogar är exempel på ekosystem som raderats för gott av mänsklig aktivitet. Tendensen att tillskriva nauren en självläkande kraft blir nästan religiös – att naturen skulle ha en vilja att återställa ordningen. Så är det ju förstås inte, den anpassar sig bara.


  64. På vilken sikt ser Peter Englund klimatproblemet? Jag måste fråga detta eftersom han nu som akademisk historiker har behagat gå in i miljödebatten. Skall vi människor idag dra ner på all materialistisk utveckling, den som alla, t.o.m socialisterna tillber? Vad vi än gör är Jordens tid tyvärr begränsad.
    Om ca 5 miljarder år har solen (den som alla tror ska lösa de långsiktiga miljöproblemen) förbrukat allt sitt väte i fusionprocessen till helium. När detta sker så har den lille teoretikern Peter Englund i Uppsala för länge sedan desintegrerats till de grundämnen han var skapad av. Sedan kanske några miljöpartister, som i sin fåvitskhet grävt ner sig några hundra meter i jordskorpan och överlevt solens extrema expansion, finna att när deras ättelägg kommer upp till ytan (efter ca en miljard år) igen så är det -273 gr Kelvin och även Peter Erikssons ättlingar fryser till döds momentant. Vilken tidshorisont talar Peter Englund om? 100 år, tusen år, miljoner år. Eller bara om sin egen tid?
    Carpe diem!


  65. Lars: Vad är det du vill säga? Att vi kan bortse från den globala uppvärmningen, eftersom alla ändå kommer att vare döda om fem miljarder år?


  66. Nu är en liten pensionär inne i bland kommentatorerna, och inte för att vara ofin adresserar jag honom på detta viset, utan för att på ett pedagogiskt sätt visa hur det kan uppfattas och kanske kännas.

    Antingen är vi väl du-s med varandra, och jämlikt stora till utsträckning och betydelse, eller Ni-s på ett behörigt sätt, inte alls att förakta när man besöker en respekterat persons blogg….

    Utvecklingen har tagit västvärlden till ställen som kan kallas återvändsgränder. Det kan tänkas att det inte är roligt att backa för att komma framåt igen, men som annars i naturen är det inte sällan nödvändigt.

    Ser man sig själv som ett kugghjul i den industrialisering som pågått över några århundrader, är man en åldrande entusiast kanske det är begripligt att man hällar till uppfattningen att utveckling, framsteg är lika med ökat förbruk, matriell bekvämlighet och optimistiskt syn på ressurstillgången till vår ära.

    Vi gör inte alla så. Stor eller liten kommer jag att anse livet i självhushållningen där jag växte opp med få saker men många färdigheter som den bättre av mitt livs epoker.

    Jag kokade tvål igen här nyligen, inspirerad av min hälsomedvetna dotter Margit som hade gjort underbara tvålar till alla i familjen innan jul.

    I stället för att baka gjorde hon glycerintvålar i alla färger med allehanda sköna och nyttiga tillsatser, doftande, lena.

    Jag kom ihåg lutkokningen hemma, av hårdvedsaska. Förra gången jag gjorde bastvålen var det med fårtalg efter slakten. Nu använde jag kokosfätt och margarin.

    Vandrare är vana att se sig över axeln för att hitta i landskapen. I mycket av levesättet vi lämnat bakom oss finns vetskap om att ta till vara råvaror utan att överbeskatta tillgångarna.

    Det räknas till vishet, tycker jag. Respektfullt mot jorden och medmänniskorna.


  67. Till Mikael A: Nej givetvis inte! Men klimatdebatten är så ovetenskaplig, men framför allt slarvig på många nivåer. Massmedia och andra proffstyckare driver detta allvarliga ämne ungefär som andra diskuterar olika politiska system. Visst är det ett sundhetstecken att många nu äntligen vaknat och engagerar sig i ämnet. Men sällan finner man konkreta förslag hur människorna ska agera för att förbättra situationen. Ord, ord och bara ord! Just nu är det dessutom politiskt korrekt att överallt skriva om problemet, men inte att orka driva realistiska förslag till förbättringar. Solceller och vindkraft liksom biobränslen är väl inte långsiktig uthållig energianvändning. Allt detta bygger ju på den solenergi vi just nu har, men den är inte oändlig!
    Entropin strävar mot sitt maximm, vilket innebär att all energi försvinner när det inte finns någon nivåskillnad mellan de olika energislagen. Vad jag menar är att det slarvas oerhört med ord som används på fel sätt. Det finns ingen långsiktig överlevnad för den energi vi idag ser runt oss. Sedan kan man ju alltid dra ut på tiden så att vi får leva lite längre. Men det är en annan sak!


  68. Visst, biobränslen, vindkraft och solceller kan bara ge oss energi de närmaste fem miljarder åren. Om inte detta är uthållig energianvänding, vad är det då som enligt din mening utgör alternativet?


  69. Att tala emot solceller och vindkraft med argumentet att det inte funkar när solen slocknar om 5 miljader år är väl i allra högsta grad ovetenskapligt.


  70. Apropå Lars Rudströms inlägg här ovan kom jag osökt att tänka på något som någon skrev: ”Ord, ord och bara ord! Just nu är det dessutom politiskt korrekt att överallt skriva om problemet, men inte att orka driva realistiska förslag till förbättringar.”
    Undrar just var jag läste det…?


  71. Det handlar också om nedskräpning och förgiftning av planeten.
    Samt privatisering av naturresurser i ett läge när det börjar klämma åt.

    Kommer människan att uppbåda den ideologiska styrka som skulle rädda oss från bekvämlighetens avgrund? Eller kommer vi se på varandra med skräck och hat, när folkförflyttningar och svält drabbar oss?



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: