h1

Om dig

lördag, 28 juni 2008

När jag en gång slog på kommentarsfunktionen på den här bloggen var det icke utan bävan.

På andra bloggar hade jag inte sällan läst kommentarer som gjorde mig beklämd eller bekymrad: så mycket ilska, så mycket dumheter. Mina farhågor besannades ej. Tror att jag under de senaste åren raderat mindre än fem kommentarer. Kvalitén har visat sig vara mycket hög.

I Aftonbladet har Inga-Lina Lindqvist skrivit en artikel om författarbloggar. Bland annat denna. Och hon kommenterar kommentarerna. Jag citerar: ” På Englunds blogg fylkas reflekterande belästa intellektuella. Diskussionerna håller hög nivå och är en fröjd att läsa.” Hela artikeln står att läsa här.

19 kommentarer

  1. Som man ropar får man svar?


  2. […] Orginalpost: Om dig […]


  3. Du har nämnt det förut, att du är nöjd med kvalitén på kommentarerna, så det är ju inget nytt. Det står ju om man läser på din blogg, klart och tydligt, att du inte accepterar vissa blogginlägg: det som inte har med bloggen att göra och cyberklotter. Alla har väl inte läst just den sidan.

    Det finns ju alltid korkskallar ute i samhället som ska förstöra för andra. Dessa personer måste ju vara bra inskränkta, som skriver en massa dynga!

    Det finns mördare, våldtäksmän, huliganer och annat löst folk som gör livet surt för andra människor. Men då ställer jag mig den frågan, ska vi låta den klicken av människor styra våra liv? Nej. Så klart inte.

    Det är ju ett sjukt förslag som kommit upp, att någon ska sitta och censurera bloggar! Det hoppas jag inte blir verklighet! Någon måtta får det vara!


  4. Förslaget om att reglera bloggar gick inte igenom om nån nu inte visste det. Sen var väl förslaget egentligen sådant att man skulle kunna bli reglerad om man smutskastade någon utan att ta ansvar för det exempelvis. Men som sagt, avslag.

    Men man ska nog vara medveten om att den klicken av människor du nämner Monika är en del av oss alla. Vissa är bara bättre på att kontrollera den än andra.

    Kul att du får feedback Peter från den ”gamla” media-världen🙂


  5. Men Peter det beror väl på innehållet. Du skriver ju för att andra skall få mysa lite av livets ljusa skapande och underfundiga sida.
    Jag måste anstränga mig långt utanför min personliga förmåga för att kunna bli vidrig när jag läser din blogg. Skall jag prova lite:

    Ditt bottenlösa avskum !!!!

    Nej det gick inte, orden hade ingen verkan på mig, Jag myser fortfarande.

    MVH


  6. Att VI får feedback, menar du. Kommentarerna är det ett kollektiv som skapat.🙂


  7. Peter, du är inte orolig för att det nu kommer typer av sorten ”förstöra istället för att förstå”?

    Det finns alltid människor som retar sig på sammanhang där de inte får plats, människor som retar och raserar därför att detta kräver mindre energi än att bygga upp. Jag är inte särskilt pessimistisk men jag tror att en sådan artikel kan fungera som ett rött skynke för internettroll. Naturligtvis litar jag till din moderering men den bördan kan ökas något. Detta är åtminstone vad jag tror. Därutöver blir det missväxt och världsbrand.


  8. Ja, det är verkligen här och på Malte Perssons Errata den intelligenta diskussionen frodas, och då behövs inga liknelser med allt mer likriktade kultursidor: här finns det tillräckliga, det nödvändiga, det livsbehovstäckande. Diskussionen påminner om det diskussionsideal som de tyska romantikerna brukade framhålla, när diskussionen blir viktigare än personerna som ligger bakom replikerna – det viktigaste är inte vem som säger det, utan vad som sägs, och när det har hållit på ett tag räknas det inte alls vem som har sagt vad.


  9. Jag tror atmosfären och klangen i själva bloggen ger ungefär samma typ av kommentarer.


  10. Bloggarna och dess kommentarsfält är vår tids Habermaska salonger och all utvidgning av demokratin är väl välkommen?

    Det verkar ligga i mänsklig natur att hänfalla åt falsk dikotomi då det gäller att se på nya sätt att kommunicera – som om det nya måste kategoriseras under antingen ont eller gott när det förmodligen är både och.

    Jag minns inte var men Aldous Huxley beskriver hur sociala och tekniska framsteg gör att privilegiekaraktären går förlorad vilket leder till en vulgaritet där vi riskerar att drunkna i en avskrädeshög av dålig konst. Rädslan spökar ännu att om proletariatet ges lillfingret så kommer de att mumsa i sig både arm och människa och skapa oceaner av allehanda styggelser.


  11. Jeg er imponeret af det arbejde Inga Line Lindqvist har lagt ned på at følge blog’ene. Er selv havnet på af følge 4-5 stykker, selvom jeg har flere i min blogroll. Havner naturligvis nu og da på tilfældige og kan blive oprørt over de hadske, selvretfærdige og selvovervurderende toner. Selvom det vel ikke burde overraske en, at der florerer meget had i verden. Når man synes, man lever i fredsommelige omgivelser, må man stille sig spørgsmålet, om man er offer for en illusion. Her på Peters blog er fredeligt og eftertænktsomt, selv når det er KRIGEN, som er omdrejningspunktet. Her er udblik i retninger, man ikke før har haft øje for, så tak for det!


  12. Sådan blogg sådana kommentarer.


  13. Jo, det stämmer givetvis att om man anlägger en rabiat ton, så kommer det dra till sig folk som är ens likar till sinnet, om inte nödvändigtvis till åsikten. Vill dock ändå – i min tillkämpade blygsamhet – ändå fortsätta och betona självklarheten att kommentarsdelen är en gemensamhet. Och så länge vi fortsätter att vilja arbeta med det Lincoln kallade (helt oöversättligt för övrigt) ”the better angels of our natures” så kommer så förbli. Och enstaka troll och cyberklottare kommer stå sig slätt – jag kommer givetvis inte släppa övervakningen…


  14. Jag tycker Lindqvists artikel var en de mest intressanta litterära projekt jag sett hittills. Dels att jämföra författares bloggtexter med deras tryckta verk, dels hur de väljer att interagera med intresserad allmänhet och vilka de attraherar. Mycket tankeväckade skillnader mellan individerna.

    Jag hoppas KB ser till att spara ned bloggar och kommentarer också,för det kan bli en oerhört givande forskningsgren i framtiden.

    Jag har inte i närheten så många läsare på min blogg som du såklart, men jag blev också positivt överraskad över hur få som går över gränsen för det acceptabla, då jag ändå skriver om förhistoria och populärvetenskap. De enda jag raderat under det gågna året var en troligtvis psykiskt sjuk person som skrev rappakalja, och ett par försök till spam-kommentarer som bara ville sprida länkar till sina egna sidor.


  15. Du har kanhända fått ett umgänge men frågan är om bloggandet har förändrat din skrivprocess?


  16. Du skriver ju om ett ganska snällt ämne som ingen direkt tar illa upp över, men det finns alltid maktlösa nollor därute som försöker göra sin röst hörd på bekvämt avstånd bakom en skärm. De ska man bara ignorera.


  17. Det finns många syrliga och irriterade människor som blir vänliga och toleranta när de läser dina texter. Med tanke på din kodlogik så ”351 West Broadway”.🙂


  18. Ditt sätt att sätta tonen kan nog inte underskattas även om det säkert också är så att dina ämnen i sig lockar en viss sorts människor.

    Men, ta åt dig berömmet!

    Bloggar betraktar jag som den yttersta formen av tryckfrihet genom att den ekonomiska tröskeln är så låg. Däremot är det fullt rimligt att andra lagar som ska skydda mot ärekränkning, förtal etc. gäller här också. Idag måste jag registrera mig som ansvarig utgivare för en större summa pengar (ca 2 000 krtror jag det var) för att omfattas av det skydd media har när de kritiserar olika missförhållanden. Om det gick att registrera bloggar för en mindre summa och uppnå motsvarande skydd tycker jag inte att det skulle vara fel.


  19. Jag reagerar på sista stycket:

    ”Innan jag stänger av min dator är det bara en sak jag längtar efter – litterärt sett. Att författarbloggarna byter läsare med varandra … Att unga flickor skriver till Englund om hans ”härliga ord och tankar”, medan professorer formulerar långa tunga inlägg med citat av Montesquieu på Johanna Nilssons blogg. Det hade varit revolution.”

    Jag gissar att det är en hög av Englunds läsare som åsyftas som ”professorer” med långa tunga inlägg. Så där har ni det! In på Johanna Nilssons blogg och citera Montesquieu!

    Eftersom jag själv har varit borta i ett par månader (och även innan dess inte varit en alltför flitig kommentator) kan en Englundsuppdatering vara på plats. Jag håller på att läsa Silvermasken och redan i början av boken kände jag igen anekdoten om Kristinas darrande lärare. Den omnämndes i Englunds essä ”Barnet med segerhuvan” som publicerades i essäsamlingen Förflutenhetens Landskap (Har jag för mig. Plockar informationen direkt ur minnet för närvarande). I övrigt ämnar jag köpa den nya boken så fort den kommer ut. När man läser Englund känns det liksom som att man är ”hemma”.

    Angående ”sådan blogg sådana kommentarer” kan jag hålla med till fullo. Oseriösa bloggar som går ut på att göra narr av andra får allltid lika fåniga kommentarer. Om dom är uppenbart avsiktligt humoristiska som http://onkeltuca.blogspot.com/ är kommentarerna oftast lugnare, medans elakare bloggare som http://samuraimohel.wordpress.com/ som på fullaste allvar kränker bråkar och slår blint omkring sig alltid får antingen höga bifall eller motsatsen. Lite vuxnare och seriösare bloggar som Englunds får såklart kommentarer i sin nivå. Sen är ju innehållet viktigt också. Ju farligare och mer kontroversiellt ämne, desto mer ”bråk” bland kommentarerna. Nu kan det säkert bli seriösa diskussioner även kring kontroversiella ämnen, som växthuseffekten (du bloggade om det för en hel hög månader sedan med en lång kommentardebatt som följde), där kommentarerna ändå höll nivån, och väldigt få sänkte sig till dagisnivå. Men en skrivare som med flit alltid tar upp de mest kontroveriella ämnena (särskilt om han har väldigt kontroversiella åsikter i ämnet) måste se upp.

    Jag tror därför det var klokt av Krister Renard att stänga av kommentarfunktionen på sin blogg. Han skriver mest på sin hemsida http://www.gluefox.com men har på senare tid börjat blogga också på http://gluefox.blogspot.com/ Renard skriver ju avsiktligt på ett ganska provocerande sätt, men på en ovanligt intelligent nivå (t.ex. anser han att P1:s mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén ”skulle säkert göra ett utomordenligt arbete på Nerikes Allehandas lokalredaktion i Hallsberg”). Hade han tillåtit kommentarer på sin blogg skulle vi se en orgie i hat och smutskastning.

    F.ö. undrar jag om man får skriva såna här långa kommentarer till så gamla inlägg om man kommenterar så sällan…



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: