h1

Historiskt

tisdag, 30 september 2008

Som historiker bör man akta sig för att prognosticera, just för att ens hela syssla handlar om motsatsen: tillbakablickande på tryggt avstånd. Ibland kan dock bara inte låta bli, trots att allt flyter, och trots att det finns en överhängande fara att man dummar sig.

Jag tror att det vi är med om dessa dagar, med en stadigt växande finansiell kris, är en Stor Historisk Händelse, sannolikt den mest genomgripande vi sett på den här sidan av murens fall 1989. Långt större än, säg, 11 september, om än inte lika bild- och känslomässigt gripande. Tvillingskyskrapornas fall var på fler sätt än en slumpmässighet, en bisarr tillfällighet, en utifrån kommande störning, en fantasi från en mörk grotta i Toraborabergen plötsligt förverkligad.

Detta däremot är en kris som springer ur det dominerande världssystemet självt, ur dess geografiska, ekonomiska, logiska och ideologiska epicentrum, USA. Och följderna kommer sannolikt bli enorma, och vi kommer alla uppleva dem. (Vad har de flesta av oss känt av Usama bin Laden? Inget. Förutom kanske förlusten av en och annan flaska med hudkräm, konfiskerad av någon flygplatskontrollant med allvarsmin.)

Inte så att det innebär slutet för kapitalismen. Det är ett system som genom åren visat upp en häpnadsväckande anpassningsförmåga.

Dock innebär det sannolikt slutet för den accelerade hyperkapitalism som blev till under tidigt 80-tal, och vars ideologiska credo bestått av en närmast religiös tro på avregleringar och på marknadens egen förmåga att lösa snart sagt vart ekonomiskt och samhälleligt problem. Nya, övergripande och – inte minst – överstatliga regleringar är att vänta.

Det innebär troligtvis också slutet på den era – inledd 1989 – då USA regerat enväldigt som världens enda supermakt. En sådan position bygger ytterst på ekonomisk styrka, och den är iochmed denna kris ordentligt urholkad. USA har redan levt över sina tillgångar, i så måtto att äventyret i Irak betalats av utländska lånegivare. När de amerikanska politikerna häver sig ur sina taktiska och ideologiska låsningar och verkligen röstar fram en ny ekonomisk krisplan, så kommer även den vara finansierad med hjälp av lån i utlandet.

Hur är det nu den låter, den där kinesiska förbannelsen: ”Må du leva i intressanta tider”.

35 kommentarer

  1. Å andra sidan har du som historiker en bättre förmåga att se saker i ett perspektiv som vi andra kanske inte känner till lika bra. Att jämföra med dåtiden och dra slutsatser om nutiden och framtiden. Det var framför allt det som drog mig till dina tre essäsamlingar. Jag tyckte det här var mycket intressant. Skulle gärna höra hur du ser på kopplingarna folk gör mellan idag och 1929? Det var ju den stora depressionen som ledde till Keynes ekonomiska teorier som slog fast att den fria marknaden inte alls kan lösa allt, och att regeringar faktiskt har ansvar att motverka inflation och arbetslöshet. Å andra sidan upprepar sig historien väl sällan så, utan kommer med nya oväntade ”twists” som gör alla överraskade.

    Bli inte bara för historisk i din syn på samtiden. Historien innefattar ju otaliga tider och platser man ”hade kunnat” leva i, vilket gör att nutiden ser väldigt ”futtig” ut i det perspektivet. Om du har läst ”Krig och Hågkomst” så var det så Aaron Jastrow såg det, som historiker, tills han plötsligt upptäckte att han var på tåget mot Auschwitz…


  2. Jag tror (för en gångs skull) att du har fel. Krisen är allvarlig för de närmast sörjande. Jag skulle t.ex. inte vilja vara mäklare på Wall Street just nu. Den är däremot inte så avgörande. S&L-krisen kostade amerikanska skattebetalare mer pengar. 70-talets industristödsidioti kostade fler arbetstillfällen både i Sverige och USA. Dotcomboomen lurade av fler småsparare mer pengar.

    Denna kris visar att man inte kan ha ett halvdant kapitalistiskt system där vinster kan bli hur stora som helst, men förluster täcks av farbror staten, så märkliga blandningar som Fannie Mae och Freddie Mac slipper vi förhoppningsvis se mer av.

    Notera hur många (reglerade) banker som har problem, och hur få (betydligt mindre reglerade) hedgefonder som har problem. De senare har vettiga incitamentsstrukturer som ger stor uppsida, men också stor nedsida, så de har tagit mer seriöst på riskerna. Notera också hur värdelös lagstiftning som Sarbanes-Oxley är, som på intet sätt föutsåg eller mildrade de problem vi ser nu.

    Kapitalismen har utvecklats så väl att det är lättare än någonsin för företag att få krediter och lån på andra sätt än genom stora banker. Därför kommer inte de stora bankernas kris att drabba företagen lika hårt som om detta hade hänt för 30 år sedan, eller som när det faktiskt hände för 80 år sedan.

    Att sedan media blåser på så mycket de orkar, och att analyserna är märkligt usla är en annan femma. Låt mig citera ingressen till DN:s huvudledare idag: ”Gårdagens kraftiga finansoro visar att osäkerheten ännu är stor på marknaden, trots uppgörelsen om det amerikanska räddningspaketet.”

    Den som tar någonting på allvar i den tidningen får ju skylla sig själv. Jag förstår att man som ledarskribent måste skriva en del på spekulation, men det är pinsamt dåligt att inte rycka detta, och analysen är ju dessutom fullständigt fel. Gårdagens kraftiga oro visade ju just att marknaden (helt korrekt, som vanligt) inte alls var säkra på att krispaketet skulle baxas igenom.


  3. Intressant iakttagelse Peter, och huruvida du har rätt lär visa sig. När jag läste kom jag att tänka på ett långt blogginlägg om den ihåliga dollarekonomin som publicerades i våras, författad av Rick Falkvinge, Piratpartiet. Oavsett vad man anser om detta parti och om Falkvinge himself är det intressant läsning tycker jag.

    http://english.rickfalkvinge.se/2008/03/22/why-the-us-is-collapsing/


  4. OK, jag tror inte att denna krasch får mer utrymme i framtida historieböcker än 11 september. Vi får se när facit anländer.

    Den intressantaste lärdomen hittills tycker jag är den, att ekonomerna lyckats lägga sina ägg i så många korgar att de inte längre vet var rötäggen är (för att blanda metaforer).

    Förresten: ”Må du leva i intressanta tider” är ingen dum förbannelse, men kinesisk är den inte (http://www.faktoider.nu/interesting.html). Liksom de hoppande börsmäklarna från 1929 är en myt, vilket jag tror att jag läste först hos dig.


  5. Jag tror du har rätt. ”Det handlar om psykologi” säger många, men flera verkar glömma att en dollar är en dollar – ekonomiska värden är underställda lagar. Jag tänker också på det fenomen som inom filosofin kallas för ”Fångens dilemma” om flera enskilda individer kan och tillåts prioritera sig själva, suga ut en samhällskonstruktion, så rasar det förr eller senare. Förvisso tror jag att det ännu finns chans att vända skutan men ingen kommer att ha möjlighet att göra det som krävs. Har vi tur stiger något bättre ur det här.

    Ett instrumentellt knep är att lyssna på sådana tänkare och debattörer som inte har några egna hundar med i loppet. De som nu försöker lugna har i flera fall egna intressen då det gäller att systemet ska verka sunt.

    Jag minns en novell jag läste av dig Peter Englund, en novell vilken ur ett historiskt perspektiv diskuterar hur en befolkning aldrig vet vid vilken punkt deras öde beseglas, när ett samhälles förfall börjar. Är detta en sådan avgörande punkt?


  6. Som statsvetare, som jag är, får man ju också vara lite försiktig till prediktioner, men det är roligt att din prognos är nästintill på pricken identisk med min. Enda skillnaden är väl att jag ser 11 september som starten på upplösandet av USA som stormakt. Alltså mer som starten på en sammanhängande process snarare än en enskild händelse.


  7. 9/11 är ju, som det påpekats i många sammanhang, idealisk ur den populära fantasins synvinkel. Den är visuell, en anslående, skrämmande, expressiv bild eller serier bilder, något redan den franske sociologen Gustave le Bon upptäckt i slutet på 1800-talet i sin bok om massans psykologi.

    le Bon betonade ju det faktum att det som talar till massornas fantasi helst ska presentera sig i en form som utgörs av en överraskande och mycket klar bild. Bilden ska vara fri från alla onödiga förklaringar eller ackompanjeras av endast ett fåtal märkvärdiga eller mystiska fakta: en stor seger, ett stort mirakel, ett stort brott eller ett stort hopp.

    le Bon påpekade att någonting sådant som en influensapepidemi, som några år innan le Bon skrev sin bok hade orsakat femtusen personers död i enbart Paris, visade sig ha en ytterst liten effekt på det populära fantiserandet, bildskapandet. Detta berodde enligt honom på att epidemin inte förkroppsligades i någon synlig bild, utan endast kunde iakttas i form av den statistiska information som gavs varje vecka. Inte svårt att tänka sig finanskrisen i de termerna, i varje fall i initialskedet.

    Däremot är jag inte så säker på att påståendet om bin Ladens ringa inverkan på västvärlden är helt korrekt. Har inte kontrollsamhället tagit ett enormt kliv framåt sedan 9/11?


  8. Får se vad denna kris leder till i politiskt avseende. Vi får möjligen se en rad halvdana kompromisser som i värsta fall kan fördjupa krisen.

    Problemet med keynsianismen (var inte Dag Hammarsköld och Gunnar Myrdahl inne på samma tankegångar som Keynes men lite tidigare?) är den praktiska tillämpningen. Den går ju, förenklat sagt, ut på att staten ger ut mera pengar än den håvar in under lågkonjunkturer för att upprätthålla konsumtion och ekonomisk aktivitet. Detta finansieras genom att ta in mera än man spenderar under högkonjunkturer. Samtidigt dämpar man överhettningar som leder till strukturprblem och infation.

    Svårigheten ligger i att identifiera rätt ögonblick för att byta politik. Lågkonjunkturspolitiken borde sättas in precis när högkonjunkturen har passerat in kulmen. Och åtstramningen borde börja redan när lågkonjunkturens värsta skede börjar vara över. Ekonomister och nationalekonomer brukar räkna fel och dessutom brukar de ha svårigheter att få politikerna att förstå när de rätta ögonblicket är inne. Följaktligen blir tajmingen fel och följden är att den finanspolitik som skall hjälpa situationen i stället förvärrar den.

    Det är denna svårighet som till slut ledde till att regering efter regering övergav keynsianismen och började ty sig till friare marknadskrafter i stället. Nu står världsekonomin i en återvändsgränd igen. Får se om världens och i första skedet USA:s politiker vidtar de rätta åtgärderna i tid. Det ser inte hoppingivande ut.


  9. När jag tog över makten efter att ha nästan ha mist den innan jag fick den, insåg jag vikten av stabilitet genom att offra en del av den förmögenhet jag tidigare hade förslösat….ja så kan man börja ett blogginslag men det slog mig att det är så det kan vara. Maktens förträfflighet i mikroskopet kan te sig helt annorlunda med den historiska möjligheten att se tillbaka i tiden men aldrig framåt. Och där är vi nu. Ingens skuld är den andres men sammantaget likförbannat är den det. Så visst har de ekonomiska instrumenten använts genom att det gamla har gömts i det nya. Fördolts genom att täckas av nya och nya skulder.Men den fattige och skuldsatte förblir dettagenom att den rike förblir rikare och rikare……..


  10. Sven-Erik! le Bons iakttagelser är mycket intressanta, och helt korrekta tror jag. Vad gäller kontrollsamhället har du givetvis rätt, tyvärr: alla de där åtgärderna kommer också att finnas kvar LÅNGT efter det att bin Laden försvunnit och den hysteri som orsakade dem glömts bort. Vad jag var ute var de DIREKTA effekterna.


  11. […] Peter Englund (historiker). Charles Stross (science fiction-författare). […]


  12. Sune Portin!
    Gunnar Myrdal tillhörde tillsammans med Bertil Ohlin och Dag Hammarskjöld med flera den så kallade Stockholmsskolan, som var inne på samma tankegångar som Keynes före Keynes. Bertil Ohlin har beskrivit detta i två artiklar i Economic Journal från 1937. Det är därifrån termen Stockholmsskolan kommer.
    Källa: Nationalencyklopedien
    MVH
    Petter Eremiten


  13. Det finns en obönhörlig symmetri här: George W Bush, en president som blev vald på oklara grunder, inleder och avslutar sin ämbetsperiod med händelser och skeenden som förvandlar USA i grunden. ”Pre/post Bush” kommer möjligen att vara tidsmarkör långt fram i tiden och ange när den amerikanska världen började falla samman.

    Ironiskt förstås, eftersom ingen samtida amerikansk politiker varit lika förlorad i föreställningar om amerikanskt självsvåld och storhet.

    Men historien brukar väl sammanfattningsvis kunna summeras: Hut Går Hem.


  14. Peter! Jag läste en blog post om det här på Scott Adams blogg. Han är serietecknare och skapare av Dilbert, men även utbildad ekonom och det pågår intressanta debatter i hans blog ibland (även om han får så många kommentarer att man omöjligt kan hålla kolla på allt). Jag tog mig friheten att använda kommentarfunktionen i hans blogg för att få ut din ovanstående blog post till amerikanare. Jag översatte den och alla kommentarer fram till din första kommentar (det fanns inga fler när jag gjorde översättningen). Jag körde en direktöversättning på google translate och jobbade utifrån det med att rätta engelskan. Kommentarerna där går nerifrån och upp med de senaste kommentarerna längst upp närmast själva blog posten. Ska bli intressant om du får synpunkter från Adams läsare. Jag lägger inte ut det på min egen blogg eftersom jag inte anser mig kvalificerad att diskutera det här (än). Jag är nämligen bara ekonomistudent än så länge. Dessutom är jag inte tillräckligt insatt i den aktuella situationen.

    http://www.dilbert.com/blog/entry/am_i_a_survivalist_yet/


  15. Den kris som nu spelas upp hade nog kommit oberoende av vem som var president i USA. Krafterna bakom den är för starka för att kunna skyllas på en enda person, även om krigskostnaderna har en stor andel i utvecklingen.

    Det är sedan en annan sak att Bush är ovanligt dåligt rustad för att ta itu med problemen. Han har förvandlats till en lame duck som inte får ens republikanerna bakom sig, trots att försöket att skapa en skräplånsbank med federala medel är – av olika ekonomistkommentarer att döma – det enda sätter att lindra krisen. Herrarna och damerna på Capitol Hill verkar ömma mera för sin egen framtid än för nationens, för att inte tala om världens.


  16. […] Swedish Academy (You know, the ones who decide who gets the Nobel Price). The blog post is here: https://peterenglund.wordpress.com/2008/09/30/historiskt/ Here’s a link to who Peter Englund is http://en.wikipedia.org/wiki/Peter_Englund Here’s […]


  17. Jag ångrade mig och lade ut det på min blogg i alla fall.


  18. Kraschen i USA och världen måste ju vara enorm när det omdiskuterade statliga räddningspaketet i USA innefattar ca 500 SEK/invånare på jorden (för det blir väl 700 miljarder USD?).


  19. […] början av 90-talet. Särskild tyngd i sin syn på sammanhanget har historiken Peter Englund vars blogginlägg tänkvärt nyanserar […]


  20. Vem är det som har en ”närmast religiös tro på avregleringar och på marknadens egen förmåga”? Inte är det de amerikanska lagstiftarna, den amerikanska finansmarknaden är en av världens mest reglerade marknader. Och som Micke påpekade så är det just detta som är problemet, man har inte en fri marknad utan någon sorts halvdant system.

    Men du har möjligen rätt i att det kommer att bli ännu fler regleringar, då det verkar vara det folk (läs: media) skriker efter, trots att ännu fler regleringar inte kommer att lösa någonting.

    Men trots att den inte tillåts fungera ordentligt tror jag ändå att marknaden kommer att klara denna kris också, det är knappast en Stor Historisk Händelse.


  21. Man glömmer lätt en sak när man i detta sammanhang tala om markandsekonomins misslyckande. Ända sedan de första liberala teorierna – Adam Smith och Anders Chydenius – har man ansett att en av de viktigaste förutsättningarna för en fungernade fri marknad är att alla aktörer har fullständig information om denna marknad.

    Det kriteriet har inte uppfyllts. De amerikanska kreditinstituten har ”trollat bort” möjligheterna att överblicka det system som de har använt för att hantera krediter med dåliga säkerheter.

    När informationen inte är öppen och marknden inte är transparent, så är den inte fri. Ergo beror krisen på att vissa inflytelserika kapitalister och deras anställda har försökt fuska genom att undanhålla information. Inte ens de myndigheter som i olika länder försöker övervaka finansmarknaderna har haft en blåblek aning om vad som har varit på gång.

    Och som vanigt skall den del av mänskligheten som inte har pengar städa upp bråtet efter dem som har pengar eller åtminstone kontrollen över dem.


  22. Om det vi nu ser är början på en långsiktig ekonomisk nedgång och ökad skuldsättning för USA blir man betänksam. Kombinationen ekonomisk nedgång, skuldsatthet och militär styrka är illavarslande.


  23. Vaddå historisk kris …

    Än så länge ligger Dow Jones i nivå med snittet sedan 10 år tillbaka och nästan 50% högre än dom lägsta nivåerna efter nergången 9/11:

    http://chart.ecovision.se/scripts/chart.dll?profile=1600&methods=0&yscalechangepercent=1&forcetimescale=1&curveStyle=1&curveWidth=3&width=450&height=225&id=P1001&name=Dow+Jones&mode=0&days=0&startdate=1995-09-01&enddate=2008-10-01&curveFill=1&curveFillColor=B1CACD&gridontop=1&gridcolor=CCB4AD&axiscolor=CCB4AD&backcolor=ffffff&altercolor=ffffff&imagebackcolor=ffffff

    Om folk tycker sig vara berättigade till att göra vinster på att handla med värdepapper även när börsen tillfälligt går ner, får dom väl blanka?


  24. Jag tycker ofta att historiker (och kanske särskilt kulturhistoriker av olika slag) är lite väl försiktiga med att sia om framtiden.
    Dels för att det helt enkelt är roligt och intressant att höra vad de som samlar våra erfarenheter tror om vår framtid, dels för att historieämnet till viss del har sådana anspråk. (När historieämnet försvaras brukar det hävdas att vi bör förstå vår historia för att förstå vår samtid och vår framtid, eller något liknande även om det sista inte brukar betonas.)

    Samtidigt får jag väl förstå och respektera att de låter bli. Kanske delvis av rädsla för att verka dumma för eftervärlden men även av självbevarelsedrift.
    För en rätt liten del av alla framtidsprognoser kommer att slå in, det ligger i deras natur. Ingen kan överblicka alla faktorer och även om de samlades i en superdator skulle det alltid finnas någonting (slump, kaos, fria viljan eller bara att prognosen i sig ändrar attityder och agerande)som inte tas med i beräkningen.
    Jag har fått för mig att ekonomer brukar komma undan ändå men anar att det är värre för historiker. Släpper man för många prognoser som inte håller underminerar man historieämnets trovärdighet och kanske sin framtida finansiering.

    Men jag skulle inte ha något emot om historiker vågade säga ”Det skulle inte förvåna mig om…” lite oftare.

    U.J.


  25. Är det, strängt taget, tillåtet för historiker att syssla med framtidsanalyser?

    Och varför skulle det inte vara det? Jag tycker den finländske historikern Henrik Meinander har en poäng när han i en kolumn i Hufvudstadsbladet i april i år skrev att man borde integrera historie- och framtidsforskningen till en ny vetenskap som utvecklar mänsklighetens förmåga att uppfatta och gestalta tiden tredimensionellt.

    Meiander påpekar att det empiriska materialet är detsamma för historiker och framtidsforskare. Båda yrkeskårerna använder historiska lämningar för att konstruera en abstraktion, en beskrivning av samhällelig förändring. Meinander har till och med ett namnförslag för den här nya ”superdisciplinen”: Framsynt historia!


  26. Sune Portin

    Jag håller inte med dig om att krisen hade kommit oberoende av President, eller snarare krisens omfattning hade varit annorlunda. Låg&Högkonjukturer kommer och går. Men Bushadministrationen har präglats av en sällsynt oärlighet, där man hävdat rena lögner och underlåtit att erkänna problem för kortsiktiga politiska vinster.

    Irakkriget var et typiskt sådant exempel, och Irakkriget hade vi inte haft om det inte varit för Bushadministrationen. Som Englund mycket riktigt påpekar har inte bara privatpersoner i USA levt över sina tillgångar, utan även den amerikanska staten lever på kredit.

    Om det blir slutet på en världsordning återstår att se, om krisen blir så omfattande som det befaras här och där så borde vi bara vara precis i början. Depressionen kan man väl säga indirekt ledde till Adolf Hitlers maktövertagande. Jag funderar på hur ett land som Kina reagerar på en ekonomisk nedgång, inte så väl skulle jag gissa.


  27. […] Finns det politisk beredskap för detta i Sverige?Mer i Media:DN1, DN2, SvD, Historiskt « Peter Englunds blogg […]


  28. Sven-Erik

    Du får mig att tänka på Isaac Asimovs stiftelsetrilogi, där den döde ”psykohistorikern” Hari Seldon uppträdde då och då som en datorbild och förklarade att mänskligheten var i en kris, som han hade förutsett med hjälp av kalkyler från en massiv universumomspännande databank. Och så förutspådde han hur krisen skulle övervinnas.

    Asimov laborerade med tanken att man kan förutse utvecklingen på ett mycket stort makroplan om man hade alla tillgängliga data och förstod att skapa en ekvation som behandlade dem.

    Han tänkte sig förstås en mänsklighet som var utspridd över miljoner planeter och en jättelik massa data.

    Som litteratur har trilogin stora brister, bland annat i personskildringen, men den grundläggande tankegången är intressant. Och så gjorde han misstaget att bygga på serien med en fjärde bok, som är direkt dålig.


  29. – selvom man ikke har noget klogt at tillægge, så mærker man, at man står midt i strømmen uden at vide hvor det bærer hen, mens man lytter til alle de kloge, som heller intet ved –


  30. Sune, problem som uppstår när olika tidsplan på det här sättet på ska bindas samman och förstås i något slags gigantisk samsyn handlar ju också om oförutsedda effekter av anakronism eller akronism, temporala förskjutningar som till sist leder till att hela tidsperspektivet på något sätt kommer att korrumperas. Då börjar jag i min tur tänka på filmserien Back to the Future, alternativt Bob Dylans Time out of Mind …


  31. Jag vill bara poängtera att marknaden inte är fri idag.
    Centralbankerna kontrollerar fortfarande den vara som påverkar ekonomin allra mest; valutan.
    Krisen idag är skapad av att centralbankerna har sålt pengar alltför billigt (ränta på lån). Detta skapar vår inflationsekonomi och detta skapar de artificiella ekonomiska boomar vi fått se genom åren. Efter varje artificiell boom kommer en högst verklig krasch.

    Frågan är bara hur stor den blir. Jag är där beredd att hålla med dig där, Peter.
    Kraschen innebär slutet för USA som världens stormakt.
    Hur klarar världen av det? Vad händer om Ryssland eller Kina vill utnyttja maktvakuumet som uppstår? Är detta begynnelsen på det så länge fruktade tredje världskriget?

    Jag är minst sagt orolig.


  32. På tal om framtid undrar jag rent filosofiskt om det finns något som är framtid? Vi lever i nuet och kommer ihåg det som varit men vi kan icke se in i framtiden. Slutsats -det finns ingen framtid! Framtiden formar sig i nuet och enbart med historik som samband och den historiken går från nuet och det upplevda. Alltså är framtiden endast ett upphittat glaskuleantagande. Vi får se…som den positive sa.


  33. Men jag vill minnas att Per Gunnar Evander någonstans
    (möjligen i Anmärkningar om saknaden) skriver att det bara är optimistkonsulter som tror på nuet. Därför att utan det förflutna existerar inget ”nu”.
    M v h Mohikanen.


  34. Någon påpekade att Dow fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Det är sant men det kommer inte att vara länge till. Tidigare är det egentligen bara finansaktier som fallit men de senaste dagarna ser vi en ny trend med framförallt industriaktier och transportaktier som drar ner index.

    Jag har själv gått in i negativa aktiepositioner just av den här anledningen, och jag räknar med att Dow anpassar sig till den övriga börsvärlden och att vi alltså kommer att se fall på tiotals procentenheter det närmsta året. Dagens ras med 350 punkter är en försmak av vad som väntar.


  35. ”Dessutom jagar en historiker, åtminstone vid namn Peter Englund, inte upp sig i onödan. När det till exempel gäller finanskris och lågkonjunktur.

    – Det har hänt värre saker, påminner han stillsamt. Som digerdöden.”

    http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2085357.svd

    Tsss…



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: