h1

Frost

måndag, 3 november 2008

Ännu en natt av frost. När jag kliver ut på farstutrappan är det gröna gräset skuggat av långa vita stråk, som vore det målat med en torrstruken pensel. Jag ser björnbären.

Förra sommaren band vi upp buskarna på en spalje. I år har de tackat med mer bär än vi sett under de tio föregående åren sammanlagt. Bären verkar helt orörda av frosten, utan lyser blankt svarta under de gulgröna bladen. Jag plockar ett. Det känns också som vore det ett helt vanligt bär. Så stoppar jag det i munnen.

Ingenting händer. Kylan, som lämnat bärens yttre helt intakt, har samtidigt berövat dem all smak.

2 kommentarer

  1. Visst är det vackert med frost? Poetiskt…
    Det låter väldigt ödesmättat med ”Jag ser björnbären”. Som om de varit på tal förut många ggr…och man har spanat efter dem…Längtat, spanat och längtat…
    Och…äntligen! Ngt speciellt med att de är frostiga…
    M v h Mohikanen.


  2. Har precis kommit tillbaka från en vecka i Undrom, Ångermanland. Den by som också underligt nog kallas Boteå fast det egentligen är det gamla sockennamnet. Och namnet på en av de äldsta kyrkorna i distriktet som är fullt med medeltidskyrkor. Man kan se kyrka till kyrka efter Ångermanälvens krökningar och buktningar. Det är den byn som man haft ”Till Salu” på Blocket och som rullat fram i olika TV program om bla utflyttningsdöden med mera.
    Vi bor där under några veckor lite då och då under hela året. Sommar som höst som vinter och vår… Denna gång var det som vanligt vackert och frosten hade lagt sig så varligt runt nejden. Solens strålar följde oss i morgontimmarna och förblev flera dagar en rund, god symbol för fint väder.
    Jaktlyckan blev någorlunda god, fast vi trodde det var en älgkalv vi sköt men det visade sig tyvärr vara ett hondjur. Nog för vi hade tilldelning för vuxna kvar men det är alltid synd att skjuta unga blivande frambärare av nytt kött för kommande tider.
    Men istället fick ju någon yngre älg ha möjligheten att växa till sig till kommande dagar.
    Och älg har vi gott om i skogarna. I vårt distrikt finns gott om den varan. Hörde ett intressant program i P1 om en forskare vid SVA i Umeå som kopplat ihop älgvandringar med fångstgropssystem tillsammans med en arkelog vid universitetet.
    De kunde konstatera att älgvandringen som är idag, har samma mönster som för 5.000 år sedan och att man genom att följa vandringen under vår och höst kunnat finna flera boplatser och fångstgropssystem. Intressant tanke att älgen följer sina gamla leder genom naturen i de trakter som inte vägarna har snörpt av deras stigar. Och vi jägar går samma stigar som alla andra jägare i historien.
    Tänk vad många rader det blev och allt detta på gund av Peters frostbloggande.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: