h1

Vinterblommor

torsdag, 8 januari 2009

Så börjar det vanliga livet på nytt.

Under juldagarna har temperaturen i skrivarstugan sjunkit till runt +15, men alla blommorna har överlevt. Även i år har ett tiotal pelargoner fått tillfälligt uppehållstillstånd undan vintern. De har blivit långhalsade i sin blinda längtan efter ljuset, men verkar annars trivas rätt bra. En av dem har tillochmed börjat blomma: klarvita blommor med tydliga, gulröda pistiller.

pelargonen_blommar

När jag för ett år sedan möttes av samma fenomen ville jag givetvis läsa det som ett omen, inför en vår av intensivt skrivande.

Men hur skall jag tolka det nu? Ett enkelt tack för att de får bo med mig, i väntan på månaderna utan r? Eller bara att växten gör något den måste, och kan?

Resten av dagen går jag och nynnar på psalm 476, ”En vänlig grönskas rika dräkt”.

18 kommentarer

  1. Ser inte annat än att du får tolka det som en obändig livslust hos dina pelargoner. En enveten önskan om att fånga det ljus som går att få i väntan på våren. Och visst är det att se som goda omen, kan pelargonerna växa och blomma i vintermörkret så kan kanske vi…

    Eller som man sa om groddarna på vinterpotatisen frampå vårvintern: de blev långa, bleka och taniga, men de växte; ”Embliga som Etioler”. Vad nu Etioler är för nånting…


  2. För mig har den också nr 476, men i den verkliga kyrkoverkligheten har den numera nr 201.


  3. Just det, glömda att tillägga att texten till denna mycket vackra sommarpsalm är skriven av en gammal ständig sekreterare i Akademien: Carl David af Wirsén.


  4. Se enkelt på saken. Pelargoner vill ha lite kallt på vintern, så länge de inte fryser. (Alltså fryser, temp under 0, inte allmänt mänskligt huttrande…)
    Din skrivarstuga är idealet!


  5. Du har givetvis rätt. Det är bara jag som vacklar mellan å ena sidan magiskt tänkande, å den andra estetisk tolkning.

    Jag oroar mig dock lite för februari. Har förstått att de skall klippas ned då.


  6. Ja, och det gör ju lite ont.
    Men kanske mest i själen för den som står för klippandet.

    För övrigt klarar jag inte av att sjunga En vänlig grönskas för då börjar jag lipa.
    Det har nog mer med en utlandssvensks längtan efter hemlandet att göra än blomskötsel och skrivande


  7. Jag skulle se det som en gåva🙂


  8. Allt måste ansas…..åtminstone tuktas en aning.
    Har själv mina favoriter hos Hibiskusar som jag ”misshandlar” ett par gånger om året med den påföljd att de snart växer genom taket!
    Det mest fantastiska med dessa blomster var i våras då de fick någon sorts krypodjur så att jag fick ta bort alla blad. Att se ett miniträd man har haft i snart 25 år utan ”kläder” var ruskigt!
    Min tanke var att dessa mina ”barn” kommer aldrig mer att få ett grönt blad, jag såg framför mig bilden av slagfältet, sönderbombat, kratrar och lövfällda kvistar. Men tro´t den som vill, efter 14 dagar var det små musöron överallt på stam och kvistar och då var det åter dags börja tukta och lugga av blad där jag inte vill ha dem.
    Det tog inte så lång tid innan de djupröda blommorna åter slog ut sina klockor så vackert så vackert!!
    Så det finnes en livstvekan men en klar livslus. Kanske något att ta efter när man återkommit från den kylslagna trakt där några gröna blad icke fanns att se men dock en och annan frostnupen tall och gran.


  9. ”En vänlig grönskas rika dräkt” er blevet vældigt populær i Danmark siden den blev oversat af Johannes Johansen, tidligere biskop for Helsingør Stift. Dansk salmebogs nr. 725. Bortset fra de fire første linjer er det en vellykket oversættelse. Jeg synes de linjer er blevet en smule for ”moderne”. 1. linje lyder. ”Det dufter lysegrønt af græs”. Det overrasker mig at melodien kun er fra 1933 – når jeg har opfattet den som ”gammel”!
    Selv i Danmark er det koldt nu, og vi har et tyndt lag sne her i Nordsjælland. Vi siger ”i” Nordsjælland, selvom vi er på en ø. Alle på Sjælland regner dette for fastland.🙂
    Ingen blomster søger ly her hos mig, bortset fra dem på keramikvasen!


  10. Såg herrn på Bauhaus i Uppsala under min julledighet hemma från studierna. I sann svensk anda så vågade jag dock inte gå fram och gratulera utan bestämde mig för att stoppa in en snus och tänka att du säkert hade avskytt mig om jag gjort det. Så jag gratulerar här istället, hoppas inte dina tankar kommer bli överfyllda med bokstoff nu när du måste sitta och gröta på akademin och syssla med administration😉

    Och sluta för gud skull inte och spela dataspel, snart kommer ju nya Total War, med sjöstrider. Yummie.


  11. Skönt att höra att du inte släppt skrivarstugan helt; det är nog del tre som även den börjar längta efter ljuset.

    Beträffande pelargonerna kan kanske http://www.pelargonsallskapet.com vara av intresse.


  12. Det är den vackraste psalm jag vet – och ju äldre jag blir allt djupare berör den mig. Anne-Marie Körling


  13. Det är lätt att finna sig själv i ett mer magiskt önskande än att se det som det mer troliga. Jag hade nog tänkt i samma banor om jag sett en pelargon blomma i vintermörker. Hellre en önskan om ett gott omen än att bara vattnas av verklighet i vardagen.

    Måste även gratulera till den nya boken. Är väldigt ivrig av att läsa den. Har börjat i små mån men är rädd att det snart inte är mycket kvar av den🙂. Hoppas att du får en riktigt bra vår.


  14. Hej Peter!

    Såg denna recentionen i Aftenposten idag. Med fromma önskningar om att det nya hedersvärvet inte skall stoppa skrivandet:

    http://www.aftenposten.no/kul_und/litteratur/article2859965.ece


  15. Växters vara och icke vara förstår jag mig inte på. Vissa älskar man till döds, andra överlever trots att man inte ägnar någon tid åt dem alls.

    Trevlig blogg förresten!

    /Frida
    http://fridasforfattardrommar.blogspot.com/


  16. Hej, det otroliga händer – fastän det är finanskris, kriget i Gaza rasar och ryssarna stryper gasen till Europa – så lever livet vidare. Växter gror på nytt, barnen leker med vattenpölarnas små isbitar, gummorna sätter på kaffepannan. Som man alltid gjort. Och himlen lyser röd vid solnedgången. Om det nu är ett omen eller bara tecken på att det finns en sån otrolig livslust som varken ryssar eller finansmän någonsin kommer att ta död på. Kom igen Peter, LEV LIVET !!
    hälsningar lena.christina


  17. Visst finns det en grå vardag, men livet självt… detta fantastiska vi får vara med om och som ständigt finns omkring oss med sin magi som pelargonblommor och oändligt mycket mer – inte behöver det alltid dissekeras.


  18. lena,
    varför nämner du just ryssar?
    M v h Mohikanen.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: