h1

Mirakel och anti-mirakel

onsdag, 11 februari 2009

Ett antal gånger har jag upplevt saker som känts som mirakel.

Senast var när jag med ytterst liten marginal undgick att bli påkörd, rammad bakifrån av en annan bilist som uppenbarligen inte såg att jag stannat för att svänga till vänster. Jag hann bara notera två saker, medan den där andra bilen snabbt växte till i backspegeln: A.) att jag ej hade säkerhetsbältet på mig, och att B.) jag därför skulle åka rakt ut genom vindrutan.

Men så i sista sekunden såg han eller hon, girade, och gled förbi med millimeter till godo. När jag klev ur bilen var jag alldeles torr i munnen. Ett mirakel.

Men då hade jag ej hört talas om Littlewoods lag.

Littlewood var matematiker vid universitet i Cambridge, och han resonerade så här: en människa har kanske en upplevelse i sekunden (vilket perceptionsmässigt sett är mycket lågt räknat) vilket ger runt en miljon upplevelser på en dryg månad. Och om man sedan, som han, definierar ett mirakel som en händelse så udda att den inträffar kanske en gång på miljonen, så kommer man under samma period, rent statistiskt sett, uppleva just detta. Ett mirakel.

Ett mirakel i månaden alltså. Låter underbart.

Tills man betänker att den där extremt udda händelsen rimligen också måste kunna visa sig som miraklets absoluta motsats. (Vad nu ett sådant kallas.)

41 kommentarer

  1. kan det vara så enkelt att katastrof är miraklets motsats…


  2. Näe, inte terminologiskt i alla fall. Katastrofens motsats är anastrofen, inte miraklet.


  3. Hej!
    Enligt fysikens lagar snarare bakrutan! Cf whiplashskador vid påkörning bakifrån.
    SA


  4. Jag måste nog erkänna att den där extremt obehagliga sekunden var mitt återkallande av den klassiska mekanikens lagar inte helt felfritt.


  5. Jag gissar friskt. Om mirakel är något välsignat oväntat så kan antonymen var vanlighet.

    Det är alltså i den bemärkelsen att om ett mirakel är något lyckligt som vi inte väntar oss så är allt annat som sker inte mirakel och då kan jag inte komma på något bättre ord än vanlighet. Det innebär för mig inte att vanlighet på något sätt är tråkigt, har du förutsättningarna och omgivningen för att kunna leva ett lyckligt liv är det vanligheten. Händer det något därutöver så är det ett mirakel.

    Mina 50 öre.


  6. Snälla, använd säkerhetsbältet…..vill gärna fortsätta läsa din blogg.


  7. Ett fint ord för osannolika händelser som ändå händer är synkronicitet. Jag vet inte om man använder olika begrepp för de bra resp. dåliga; men sådana luckor i språket är ju inte alltför ovanliga. (”Katastrof” syftar inte på sannolikhet utan på plötslighet, konsekvenser, och kanske en del till.)

    Däremot är det upplagt för vidskepliga/religiösa tolkningar, att allt hänger ihop m.m.:

    ”Lite grand påminner det hela om den som i tidningen läser att veckans lottorad blev (2, 5, 6, 13, 23, 28, 34) och tänker ‘oj, så osannolikt!’.”
    http://www.vof.se/folkvett/20054tillfalligheternas-spel


  8. Det terminologiska är lite kul faktiskt. Nej, det kan INTE vara vanlighet, inte normaltillståndet, för det är vad som inträffar alla de andra 999.999 gångerna. Skalan ser nämligen ut så här:

    Mirakel (positivt) – Normalitet – Anti-mirakel (negativt)

    Ordet mirakel kommer ur latinets ”mirus”, underbar. Så analogt skulle man kanske kunna tänka sig ett ord för anti-mirakel som terakel, ur latinet ”terribilis” (skrämmande, förfärlig). Eller varför inte miserakel, ur latinets ”miser” (olycklig, ömkansvärd).

    Miserakel låter rätt bra.🙂

    Mina 50 öre


  9. Jag har för mig att det var du som under en diskussion om krockkuddarnas vara eller inte vara rekommenderade att bilarna skulle utrustas med en metallpik som stack ut från rattcentrum; enligt dig skulle det befrämja trafiksäkerheten, eftersom bilförarna då skulle bli försiktigare. (Nu vill jag inte ta gift på att det var du som sade detta, jag kan ha blandat ihop dig med någon annan).

    Oavsett om det var eller någon annan som yttrade det ovanstående hoppas jag att det inte är ett sådant resonemang som gör att du inte använder bilbälte! (Resonemanget fungerar bara om ALLA har en otäck, skarpvässad metallpik utstickande från ratten).

    Tack för upplysningen att katastrofens motsats är anastrof. Skall försöka hitta på ett sätt att använda ordet, men det blir nog svårt. Förslag?


  10. Eftersom många ord har flera betydelser så är ju inte motsatsen entydig.

    Om en katastrof har egenskaperna ”dålig” & ”ovanlig” så är alltså en äkta motsats ”bra” & ”vanlig”, man kan då tänka sig två ”halvmotsatser” nämligen ”dålig” & ”vanlig” respektive ”bra” & ”ovanlig”.

    Den ”instinktiva” motsatsen är, iaf för mig, dock ”bra” & ”ovanlig”, även om jag inte kan motivera det.

    Måste motsatsen för ett ord vara unik? Varför kan inte katastrofen vara motsatsord både till anastrof och mirakel?

    (Och Littlewoods ord gjorde stort intryck på mig som ung gymnasist, jag läste naturligtvis inte Littlewood direkt utan fick mig honom till livs genom den underbara boken ‘Fru Fortuna’. )


  11. Själv verkar jag ha en älgvarnare i huvudet eller då har jag en älg-ängel bredvid mig i bilen, för jag har vid flera tillfällen varit på väg att krocka med älgar men klarat det med några milllimeter.
    En gång stod det ett helt gäng älgar på vägen precis efter en kurva och fler var på väg upp ur det djupa diket, av någon mirakulös fint missade jag allihop. Jag körde ganska fort och det var glashalt….egentligen är det ett mirakel att just det kunde vara ett mirakel att se 5-7 st älgar samtidigt eller så var det att jag missade som var miraklet. Men jag har alltid en sorts känsla att det sitter någon bredvid mig vid de tillfällen jag råkat ut för något fatalt som kunde ha blivit en katastrof. Kan det vara den skyddsängel som man föds med och som hos vissa får jobba extra mycket medan hos andra det aldrig händer någonting.


  12. För varje olycka som inträffar finns det förmodligen ett mycket stort antal ”närasituationer”. Många av oss som aldrig råkar ut för någon allvarlig olycka har ju därför varit med om några allvarliga tillbud. Själv råkade jag mycket uttröttad en gång köra mot rött ljus tvärs över en hårt trafikerad väg utanför Minneapolis i mörker och långtradarfören som nästan träffade min bil blev förmodligen mycket rädd. Själv blev jag inte rädd för dagen därpå. Den gången hade nog inte bilbältet räddat mig. Däremot hade nog min far överlevt om han hade haft bilbälte den gången han i stadstrafik gjorde en vänstersväng mot mötande trafik. Han kastades ut genom den vänstra sidorutan och fick så allvarliga skador att han dog. ANVÄND ALLTID BILBÄLTE OCH ÄVEN I STADSTRAFIK!


  13. Fel, högra sidorutan var det.


  14. Apropå mirakel kan jag inte låta bli att tänka på soulgruppen Smokey Robinson & The Miracles. Namnen på de olika sånggrupperna inom Motown är ju ganska speciella: Supremes, Temptations, Four Tops, Stevie Wonder, Martha & The Vandellas, Marvelettes, Gladys Knight & Pips … Det är som om namnen skulle peka i riktning mot det unika, säregna, extraordinära, celesta, det som bildar en motsats mot vardagslunken, det dagliga knegandet.


  15. Djävulskap, heter det väl, miraklets motsats. Men miserakel är ett bra nyord.


  16. för att inte tala om alla de upplevelser som människohjärnan sorterar bort för att den inte finner dem värdefulla. det handlar om miljoner bitar av information. det är intressant hur vi tror att vårt medvetna jag sållar bland upplevelserna medan det i själva verket är vårt mig som väljer vad vi blir medvetna om.


  17. Det finns tydligen även andra naturvetenskapliga lagar du inte har koll på. Om du blir påkörd bakifrån åker du inte ut genom vindrutan.


  18. det är då för väl att våra hjärnor sållar den ”bredbandsbredd” vi kan hantera och ta bort det oönskade. Och det är synd om de människor som inte kan glömma, för där ligger en del fördärv som torde bilda onyttigheter. Men det som är mest synd är de människor som glömmer det viktiga och hanterar det oviktiga som om det vore det viktigaste och ädlaste de gör. Det är dessa människor som både gör sig själva och sina medmänniskor en stor otjänst.


  19. Alla har vi väl upplevt ”nära ögat-situationer.
    Själv lyckades jag en gång strax före jul, när det var mycket halt, inte få stopp på bilen före en livligt trafikerad korsning, där jag hade väjningsplikt. Den gången hade jag tur. Det kändes som ett litet mirakel, ett mini-mirakel.
    Ibland har jag tänkt så här: om jag blir förhindrad av någonting, så jag min avfärd blir försenad, kan det innebära, att jag slipper möta en dåre som kör om utan att ha tillräcklig sikt och att jag därmed undgår en allvarlig olycka. Det kan vara skyddsängelns verk.
    MVH
    Petter Eremiten


  20. Livet är ett mirakel. Varelser växter och sammanhang.


  21. Den där sannolikhetsberäkningen är jag tveksam till. Den bygger på antagandet att varje upplevelse är oberoende. Att det som upplevs en sekund inte är influerat av det som upplevdes sekunden innan. Men det är en kul tanke.


  22. Miserakel – ett ord som känns alldels rätt, som om det alltid hade funnits. Men det har det alltså inte, och varför – jo, enligt Murphy’s lag (vi är nog rätt många som tror på Murphy) är djävulskapen aldrig oväntad eller ovanlig, snarare alltid alltför vanlig och förutsedd. Möjliga miserakler omintetgörs alltså rent definitionsmässigt.

    Endast i en värld befolkad av helhjärtade optimister kan miserakler uppstå!


  23. Om vi betänker att vi i varje sekund på ett eller annat – och ofta mycket avlägset och orealistiskt – vis riskerar livet, kan man lika väl anföra klyschan om att varje ögonblick är ett mirakel, men då man vidare betänker det faktum att ett mirakel endast är ett mirakel i förhållande till de faktiska risker vilka är involverade, följer härpå att vi endast kan uppleva mirakel just i de ytterst sällsynta situationer då våra liv faktiskt, och i påtagliga scenarier, sätts på spel.

    Därtill kan man ifrågasätta huruvida ett mirakel som inträffar tolv gånger per år är värt att benämna ett mirakel, inte minst om detta ”ett mirakel i månaden” är statistiskt säkerställt. Ett mirakel upphör ju att vara ett mirakel om det inträffar såpass ofta att vi kan förvänta oss det.


  24. Den som kjører uten sikkerhetsbelte tror åpenbart på mirakler.

    Skjerp deg!


  25. @Sven-Erik
    Alla de där artisterna var ju, med dina ord, unika, säregna och extraordinära! Och alldeles alldeles fantastiska! Ytterst passande namn, enligt min ödmjuka åsikt.


  26. Fredrik I, håller med dig, Motown som ”soul- och popfabrik” är något av det finaste som finns i populärmusikens historia. Man kan fundera länge över vad det är som gör de här artisterna och låtarna så fina, ”löpande bandet” i Detroit så unikt. Många saker förstås, men kanske ingen viktigare än de fantastiska låtskrivarna/producenterna. Soundet. Motown-testet (som går ut på att om låten låter bra när man hör den genom väggen då är den värd att satsa på, kanske en skröna, men en rolig sådan).


  27. Ett slags anti-mirakel är ju också debaclet. Läser på en finlandssvensk blogg från den 3 januari i fjol http://sprakmy.wordpress.com/2008/01/03/ett-debacle/:

    ”Idag kan man läsa på vasabladet.fi om en händelse som utspelat sig i Bennäs i Österbotten. Ett tåg har kört ifrån några passagerare, och – skriver Vasabladet – somliga missade sina flyg på grund av debaclet.

    Och bloggaren tillägger:
    ”Debaclet. Det var jag tvungen att kolla upp. Jag förstod ju av sammanhanget ungefär vad det betydde, men hade aldrig hört eller sett det förr. I SAOL anges betydelsen ’sammanbrott; misslyckande’. Ordet låter ju franskt, och ja – det finns också i min franska ordbok (med stavningen débâcle), där anges betydelserna ’sammanbrott; konkurs’, ‘vild flykt’ och ‘islossning’. Och även i engelskan finns det…”


  28. Intressant Sven-Erik. I rikssvensk sportjournalistik är det ett ord som förekommer då och då. Ett typiskt exempel är karaktäristiken av den svenska insatsen i fotbolls-VM 1990, i synnerhet matchen mot Costa Rica. Ett debacle skall inte bara vara ett misslyckande, det skall också innehålla åtminstone ett litet moment av skandal.


  29. […] sin blog beskriver Peter Englund en lignende situation, han var ude for, og som også han opfattede som et […]


  30. Så länge man lever kommer man att uppleva mirakler. När miraklen tar slut, jag då tar det slut på riktigt.

    Själv blev jag bjuden på en luftfärd av en långtradare en gång. Det kändes som att bli träffad av en atombomb i ryggen, ungefär.

    Att klara sig helt oskadd ur det kändes som ett mirakel, också.

    Det tänker jag på ibland när vädret är grått och tiden står stilla. Då verkar allt som ett mirakel, eftersom allt är ”extra” efter den dagen.


  31. Jag förstår inte riktigt användningen av ordet ”mirakel” i detta blogginlägg: som jag tolkar begreppet innefattar det ett ”transgressivt” moment i den meningen att dess uttryck ej kan ledas tillbaka till den mänskliga erfarenheten och vetenskapen. Miraklet är väl snarare en upplevelse som inte kan friläggas med begreppsliga medel? (Och som därmed tycks ligga nära det sublima hos Kant: lycka/avgrund.)

    Du skriver att du ”definierar ett mirakel som en händelse så udda att den inträffar kanske en gång på miljonen”. Även om ”mirakel” sägs vara ovanliga, kunde man ju lika gärna tänka sig att de vore vanliga, och alltjämt mirakel. Om en ängel regelbundet ingrep och förhindrade säg trafikolyckor skulle det ju fortfarande röra sig om mirakel, även om fenomenet inte vore osannolikt längre eftersom det skulle röra sig om en återkommande händelse.

    Grovt talat framstår ett mirakel för mig som ett regelbrott: en naturlag (säg gravitation) är outgrundligt till sitt väsen, men väl repeterbart och allmänt gällande; ett mirakel används väl snarare om en singularitet, något unikt.

    Jag skulle säga att miraklets absoluta motsats ej finns, åtminstone inte som man kan tala om mörker/ljus etc. Snarare blir mot-satsen allt det andra, det som faktiskt låter sig inringas i begreppslighet (generalitet), erfarenhet. Det är inget mirakel när man vinner på lotto, bara statistiskt tursamt eller osannolikt.

    Fast vad vet jag… min begreppsliga förmåga kanske lider av den sena timmen.


  32. Jfr även begreppet svart svan, på engelska black swan och black swan theory (utvecklad av Nassim Nicholas Thaleb): något som är så ovanligt att det framstår som helt osannolikt att det över huvud taget kan finnas.

    Dylan sjunger ju om det på sin underbara långkörare Highlands från Time Out of Mind (1997):

    My heart’s in the highlands at the break of dawn
    By the beautiful lake of the black swan
    Big white clouds like chariots that swing down low
    Well, my heart’s in the highlands, only place left to go.


  33. Är uppkomsten av liv ett mirakel? Med den sinnrika kodningen med DNA och sen evolutionen som gett oss mänskligheten. Var detta bara en slump eller en ofrånkomlig konsekvens av de förhållanden som rådde när liv uppstod?
    Likaså Universum. Är det ett mirakel eller en helt logisk självklar företeelse. De gamla ofrånkomliga undringarna: Vad finns bortom 14 miljarder ljusår och hur vad fanns innan Big Bang?
    För att inte tala om atomernas uppbyggnad.

    Jag läste nån gång att väldigt många astronomer och astrofysiker är religiösa. Kan det stämma??
    Hur får de sitt vetenskapliga kunnande att gå ihop med att det finns en Gud och ett himmelrike någonstans i sitt 14-miljardes ljusårs-universum?(Eller var det kärnfysiker?)


  34. Miraklet är att vi finns här och kan tala om mirakulösa händelser. Det är naturligtvis i sig samtidigt motsatsen till miraklet; vanligheten. Människans förundran över skapelsen om du så vill, ofta undanträngd och misskänd. Antonymen ligger (trots allt) inbäddad i denna vanlighet och ibland frigör den sig och bevisar sin motsats genom att låta fartdåren väja i tid och utlösa det mirakulösa. Det finns så mycket att vänta på från din penna, så tror jag snacket gick den dagen i MV (Mirakelverket) för den som så önskar. Själv väjer jag inte för att kalla det Guds finger.

    För att fortsatt luta sig mot Dylan:

    You could die down here, be just another accident statistic.”
    There’s a slow, slow train comin’ up around the bend.

    Men som sagts tidigare på denna blogg, sätt för Guds skull på dig säkerhetsbältet. Och börja åtminstone skissa på del 3 så blir det en lämplig reaktion på det mirakel du upplevt.


  35. Det händer nog att vår Herre skickar ner en ängel när vi strulat till det i trafiken – men helst vill han nog att vi ska försöka klara oss själva så gott det går – med säkerhetsbälte.

    Med vänliga hälsningar Olle M


  36. Mirakel tycker jag finns runt omkring oss hela tiden. Varje gång en ny lite männsika föds, helt unik och sig själv lik från första till sista sekunden av livet. Att vårsolen dyker upp igen i februari varje år, efter tre månaders mörker. Att fåglarna fattar att det är dags att återvända. Etcetera, etcetera.

    Att leva är som bekant fullt av risker, och ”nära-döden-upplevelser” har vi alla. Själv har jag (bland annat)överlevt ett kobra-bett och en bilolycka i Anderna då bilen jag satt i puttdes ut över ett Stupet.

    Min farmor Betty skulle ha sagt ”dina dagar var ännu ej räknade”. När pappas sambo dog i en märklig bilolycka i höstas skulle hon ha sagt ”hennes dagar var räknade”. Som jag förstår det så menade hon att man ”fick” ett antal dagar då man föddes, kanske 25 185. När man levt sina 25 185 dagar då kommer den konstiga olyckan, eller något annat.

    Jag är inte bekväm med farmor Bettys sätt att tänka. Det skulle ju innebära (t.ex) att man inte behövde ha på säkerhetsbältet. Som i Kairotrafiken. Alltså tror jag inte på det.

    Svårt ämne ….🙂


  37. Man taler om hændeligt uheld. Shit happens.
    Jeg har udmøntet et udtryk for det modsatte: ”hændeligt held”. Vi har langt mere om de uheld der sker, end alle de hændelige held. Du opdagede det hændelige held den dag – men tit indtræffer de jo, og vi fortsætter som om intet var hændt, omtaler vi det, kalder vi det mirakel. En film i dansk Tv igår på grundlag af Graham Greene roman, fik ikke fat i titlen: elskeren styrter ned fra en trappe og hun anser ham for død. Går tilbage til sengen og beder en bøn til gud, hvor hun lover at ophøre med at se elskeren, blot han må leve – og han kommer ind af døren, og forstår selvfølgelig ikke, hvorfor hun afbryder forbindelsen. Men hun er sikker på, at der er sket et mirakel.
    Havde du i de kritiske sekunder aflagte et løfte – og miraklet skete – ja hvad så?
    Mirakler og ønsker følges ad i fortællingen. Husker skemaet til en historie fra første verdenskrig: Forældreparret, hvis søn er med i krigen, de mangler penge. De taler om hvilken sum, som kunne redde dem ud af fattigdommen. Det banker på døren – og en officer overbringer dem besked om, at sønnen er faldet – og overrækker dem erstatningssummen, som netop svarer til ønskesummen, hvad den nu end lød på. Her er mirakel og anti-mirakel med i samme set up.


  38. Fantastisk kommentarsduell som omfattar allt från Kant till universums kant via fotboll, Tamla Motown, trafiksäkerhet och språkets ofullkomlighet. Tycker vi enas om att lansera ordet Miserakel. Funkar riktigt bra med en svordom också: ”Ditt jäkla miserakel!”


  39. På engelska definieras motsatsen till ”miracle” som ”normalcy, usualness”. De bryr sig alltså inte om andra halvan av skalan.
    http://thesaurus.reference.com/browse/miracle


  40. Sublimaste Motown-låtarna?
    Min lista skulle nog i så fall innehålla The Tracks Of My Tears, I Second The Emotion, You Really Got A Hold On Me (Smokey Robinson & Miracles), Beauty Is Only Skin Deep, Ain’t Too Proud To Beg, Just My Imagination (Temptations), Reach Out (I’ll Be There), Bernadette, I Can’t Help Myself, Standing In The Shadows Of Love, Seven Rooms Of Gloom, It’s The Same Old Song (Four Tops), This Old Heart Of Mine (Isley Brothers), I Was Made To Love Her, Uptight (Stevie Wonder), Baby Love, Where Did Our Love Go, Back In My Arms Again, Love Is Here And Now Your Gone, You Keep Hangin’ On (Supremes), Nowhere To Run, Heat Wave, Jimmy Mack (Martha & Vandellas), My Guy (Mary Wells), All I Need To Get By (Marvin Gaye & Tammi Terrell), What’s Goin’ On, Mercy, Mercy Me, Too Busy Thinkin’ About My Baby (Marvin Gaye)…
    Jfr Pop Matters lista över de 25 bästa Motownsinglarna http://www.popmatters.com/pm/feature/69287-dancing-in-the-street-our-25-favorite-motown-singles/

    Frapperande många av låtarna är skrivna av dels hitfabrikens wonder team, Holland/Dozier/Holland, dels sångaren och låtskrivaren Smokey Robinson. En musikologisk analys (undrar om den finns?) skulle kunna avslöja att det finns vissa speciella mönster, någon typ av djupstruktur som förenar de här låtarna, t ex den flitiga användningen av hooks, en speciell klangbild etc.. Minns att Stig Larsson för länge sedan skrev om en Supremeslåt (minns ej vilken) hur den förenade den såriga och det njutningsfyllda på ett paradoxalt sätt. Den estetiska njutningen var, konstaterade Larsson, förenad med smärta, känslor av förlust, sår.

    När jag lyssnar på låtarna upptäcker jag också en ambivalens, mellan den drivande rytmen och de läckra melodierna å ena sidan och de ganska sorgmodiga texterna som ofta artikulerar någon form av utanförskap, brist på känslomässig kontakt. Jämför med det betydligt fränare stuket i den typ av otrohetssånger som var så vanliga inom sydstatssoulen, typ Dan Penns klassiska The Dark End of The Street och It Tears Me Up.

    Ambivalens vad gäller känslor, etnicitet och genus (tänk på alla ljusa tenorer, falsetter och barnsliga flickröster inom hitfabriken) tycks vara Motowns speciella signum, riktmärke. Ett spår från Motown tycks alltså leda framåt till moderna genusmässigt ”ambivalenta” sångare som Antony Hegarty och bakåt till 1600- och 1700-talens napolitanska kastratsång.

    En slutsats blir då att det är popen snarare än rocken (den som ju ofta hos rockkritiker och -forskare utpekas som identitetsupplösande) som karaktäriseras av en betydande gräns- och identitetsupplösning. Det är popens karaktär av att vara tillfälligt hoprafsad av disparata, lösa delar (bricolage, assemblage) som ger den dess subversiva betydelse i ett identitetspolitiskt sammanhang. Rocken däremot tenderar ofta att finna legeringar med tidigare ”starka”, ”entydiga” diskurser, som vithet, manlighet, nationalitet.


  41. Läser just historikern Tore Prysers utmärkta tegelsten ”Hitlers Hemmelige Agenter”. Som handlar om det som det skrivits förvånansvärt lite om (enligt hans inledning. Boken är dock ett skräckexempel på fotnötter längst bak. Bläddringen fram och tillbaks gör att man kommer av sej i läsandet.

    Klinkmann
    Tamla Motown väcker nostalgi och fortfarande hörbart i bilens CD-spelare. Själv är jag dock stor vän av den elektrifierade bluesen med Muddy Waters, Howlin’ Wolf, BB King et al, och deras ”bättre”(??), yngre epigoner (rätt använt här?), som Peter Green, Eric Clapton, John Mayall m fl.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: