h1

Minus 23

måndag, 28 februari 2005

När jag går upp halvsju på morgonen visar termometern utanför badrumsfönstret på -23. Jag tackar försynen att jag, mer på infall än utifrån vetskap, igår kväll lät det rinna i kranarna. Jag spolar prövande, och lyssnar sedan nöjt till bruset. Ledningarna har klarat sig, den här gången.

Det är gnistrande kallt, skarpt solsken, hög, blå himmel och så vackert att man nästan vill gråta. Skrivarstugan är som vanligt utkyld, men jag tänder eld i kaminen och snart börjar det knäppa i kaminröret. Som alltid i sådana här situationer blir livet så…. ja, enkelt. Aldrig smakar en kopp te så gott som när man står där längst ned på Maslows behovstrappa.

De grundläggande behovens stilla lycka fyller tillsammans med varmluften rummet.

2 kommentarer

  1. En av dina bättre inlägg!


  2. ETT av dina bättre, heter det ju…



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: