Tack för denna gång
lördag, 6 juni 2009Efter långt övervägande, icke utan vånda och definitivt med sorg, har jag bestämt mig för att lägga den här bloggen på is. ”Den sista drömmen” blev det sista inlägget. Jag har helt enkelt inte längre den tid som krävs för att fortsätta med den. (För mer information, klicka här.)
Tack för denna gång! Vi ses!
Peter Englunds blogg 
Tack för alla inlägg det ändå blev och lycka till!
Tack och nya steg framåt – lycka till med alla framsteg. Har varit en underbar eftertänksam ton som gett mig den enda lustläsning jag gjort på nätet. Detta – och P1´s ”Spanarna” – där du ju också intelligent kunnat höras – har varit en del av livsluft att söka sig till. Tack!
Bloggosfären har just förlorat hälften av sin mening.
Det är sorgligt men förståeligt. Livets skönhet och sorg består i att ingenting består.
Jag hoppas hursomhelst att det dyker upp en blänkare ifall något ändras – till exempel om det blir något av det där uppslaget att publicera bloggen på vulkan.
(Det här är ju en rätt allvarsam blogg. Hade du en något mer crazy approach kunde du slagit två flugor i en smäll genom att få Kristina Lugn att gästblogga. Men jag förstår om det inte passar riktigt.)
Lycka till i ditt nya liv. Vi lovar att fortsätta klä upp oss inför radiosändningen av Akademiens högtidssammanträde.
U.J.
Vad tomt det blev!
Meddelar du, när Akademibloggen kommer?
Tack så länge!
Suck! Idag är ingen bra dag.
Vill också säga tack – för alla intressanta och ofta mycket stämningsfulla texter som verkligen gett mig mycket. Jag kommer att sakna det. Hade hoppats att du skulle kunna fortsätta att ha den här ”ventilen utåt” och här få visst utlopp för din önskan att skriva, men jag kan gott förstå att det blir för mycket med allt annat också. På återseende ändå nånstans, hoppas jag.
Ha det bra!
Du har verkligen producerat en av webben bästa bloggar – det enda som saknats har varit en ”dagens outfit-sektion”…
Lycka till med nya uppdraget!
Tack för den tid som varit. Det här var utan tvekan den blogg som gav mig mest och är på det stora hela det bland det bästa och trevligaste jag har följt aktivt på internet.
Jag måste bara nämna att dina inlägg om katterna berörde mig djupt.
Lycka till!
Stort tack för denna tid!
Över fem år, otroligt nog (hade tippat på högst två-tre) vilket gör dig betydligt uthålligare än genomsnittet. Bortsett från kvalitén då.
Men välkommen tillbaka, när det passar – det är tur att ”ständig” inte betyder ”evig” i sammanhanget.
O, vad tråkigt. Men tack för nu och på återseende.
[…] i DJtv – kommer Peter Englund att fortsätta blogga när han blir ständig sekreterare? – har nu visat sig få svaret nej. Väldigt tråkigt då Englund i mina ögon haft Sveriges i särklass bästa författarblogg – […]
Nämen! Nu måste vi ju sitta på stolskanten och hålla oss tills akademibloggen dyker upp. Du lämnar ett väldigt stort hål.
Ave atque vale!
Det var riktigt, riktigt tråkigt att höra, nu får man väl följa Blondinbellas blogg istället… Å andra sidan har jag full förståelse för ditt beslut; nytt jobb, nytt barn, tre gamla barn. (Egentligen har jag svårt att förstå hur du har hunnit med bloggen öht, men jag har varit tacksam att den funnits).
Jag tror din betydelse för det svenska kulturlivet är enorm. ALLA andra kulturknuttar (hoppas du inte har något emot benämningen, men du MÅSTE betecknas som en sådan) har sina belackare, men jag har aldrig hört någon säga ett ont ord om dig. Förutom (givetvis) att du är kunnig verkar du inte vara det minsta rädd om din kulturknutteimage; du har på bloggen skrivit om tv-serier och tv-program du följer slaviskt och du recenserar glatt nya datorspel. Dessutom verkar du ta TV och datorspel för vad de är, underhållning, och försöker inte urskulda dig med att lägga in något djup som inte finns i dem. Inte många kulturknuttar i Sverige gör på det viset (de flesta erkänner nog inte ens att de har TV).
Nu känns det som om jag blåst upp ditt ego tillräckligt. Hoppas du kommer tillbaka till bloggosfären snart!
Tack för god läsning och lycka till i ditt framtida värv.
Extremt tråkigt. Det här var och är min absoluta favoritblogg. Jag hoppas verkligen att det blir en återstart längre fram.
Tack för all intressant, gripande, spännande och underhållande bloggläsning!
Det var en både vemodig och vacker dröm om morfar, katten och ljuset. En fin avslutning på en svit läsvärda betraktelser under åren. Vi är uppenbarligen många som kommer att sakna dina inlägg. Men allt har sin tid. Jag besökte nyligen Akademin där vi blev förnämligt visade runt. Skrev om besöket på min egen blogg. Allt gott!
Tack för dessa år av bloggande. Inget varar för evigt. Att följa din blogg har varit upplyftande i ordets egentliga mening, du har lyft åtminstone mina tankar och bringat perspektiv. Jag har stor förståelse för att du nu går vidare. Men jag kommer att sakna den dagliga intellektuela stimulans du gett mig.
Tusen tack för allt du skrivit här på bloggen. Dina texter har givit mig och mina elever mycket intressanta diskussioner. Både om dagsaktuella ämnen, privata tankar och historia 🙂
Tack skall du ha Peter!
Jag behåller dig i rss-läsaren för besked om akademibloggen.
// Stefan
Tack! Och lycka till!
Vansinnigt trist, det här är ju den enda blogg jag följer.
Hasta la vista Peter.
Begripligt – men tråkigt!
Det var synd. Din blogg har hört till min vardags små glädjeämnen. Men jag förstår att du inte har något val just nu. Egentligen har jag varit förvånad över din kapacitet att hålla igång en blogg vid sidan av all annan verksamhet.
Hoppas att du gör en come back någon gång och att du får tid att skriva en bok ibland.
Nåväl, Jonas Thentes DN-blogg finns i alla fall kvar. Tack för att du delade med dig av dina intressanta tankar. Lycka till i framtiden.
Att gå in och se efter om du skrivit något på din blogg har blivit något av min dagliga internetvana. Måste säga att jag kommer att sakna dina inlägg något enormt. Bland de bästa var nog det om Pol Pot priset! Har ni andra något inlägg som ni vill lyfta fram? Lycka till i ditt fortsatta värv.
Hur ska vi klara oss nu? -:) Din blogg är ju Sveriges bästa. Lycka till med det nya arbetet i Akademien.
Jag känner ren och sann sorg. Du lämnar ett stort hål efter dig. Ändock är ditt beslut fullt förståeligt, och jag önskar dig lycka till i dina kommande strapatser.
Återkom någonstans, på något vis, någon gång, lova mig det.
Instämmer i övrigas uppskattande ord, och kommenterar nu för första gången, fast mina besök pågått länge. Det kommer att bli tomt, men jag är övertygad om att vi kommer att få se en come-back vad det lider 🙂
Ja, det här var verkligen tråkigt. Men förståeligt, så klart.
Din blogg har på något svårbeskrivbart sätt haft ett för internet väldigt ovanligt lugn – en stillhet, eller koncentration, som jag inte har hittat på andra bloggar.
RSS-läsaren kommer kännas allt bra tom nu framöver. Men ser fram emot en akademiblogg!
Tack för den tid som varit som sagt, har varit veckans höjdpunkter när man har surfat in och hittat ännu en välskriven reflektion kring än det ena än det andra. Lycka till med Akademin och fortsätt i samma högklassiga spår som tidigare!
Ser fram emot en framtida Akademiblogg! 🙂
Stort tack för all läsning du har bjudit på här och lycka till framöver!
Stort tack för en fin och läsvärd blogg!
Jag kommer att sakna dina skarpa iakttagelser och funderingar.
Får väl, som så många andra här, se fram emot akademibloggen.
Tack igen!
Tur du inte är här just nu för då hade jag jagat dig med flugsmälla!
🙂
Tråkigt men också förståeligt att du lägger ner bloggen när det nya, krävande jobbet nu kör igång.
Jag kommer att minnas din blogg som en plats och en tid för begrundan och förundran inför det mycket lilla och det mycket stora/svåra, inför högt och lågt, nytt och gammalt, trivialt och sublimt. Det har varit ett sant nöje att få tillhöra skaran som fått reagera på dina invitationer till reflektion och diskussion. Många av diskussionerna kommer att stanna länge i mitt minne, framför allt den om Breughels Jägare i snö, men också den om årscirkeln, om Lady Bump, om författare hos tandläkaren, om att vara eremit i storstaden, om Gombrowicz dagbok, om Friedells båge, om Das Boot etc, etc. Flera av texterna, exempelvis den om noppera-bo, vandringen genom folkmassan i Uppsala, raksalongen i Madrid, och inte minst flera av drömskildringarna, har, uppfattar jag, som kortprosa en betydande litterär kvalitet.
Jag kommer att minnas den här tiden som en spännande period också i mitt eget arbete med textproduktion. Att få pröva korttextens form, dialogen, frågandet och svarandet, här på bloggen har tror jag gett många skribenter möjlighet att bidra på ett sätt som väl ingen annan blogg jag känner till klarat av lika skickligt och förutsättningslöst.
Och redan innan bloggen blev en inne-grej var texterna här oerhört spännande. Minns att du, Peter, funderat på att spara materialet i någon form. För mig handlar detta om en dokumentation av centrala angelägenheter under de här åren, januari 2004-juni 2009. Det var ett privilegium att få vara med. Tack!
Det som är bra med beslutet är att det är så lätt att ångra. En dag, på mindre än en minut, så kan den vara uppe och rulla igen. Jag, läsaren, hoppas, och ser fram emot, den dagen. Den minuten.
Tack för många trevliga internetiserade läsupplevelser och tankeskott. De har berikat.
I flera år har jag börjat dagen med att läsa Din blogg.Nu blir det tomt och ödsligt.Tack för alla dessa morgnar, och lycka till med nya arbetet, nya ansvaret – och med Dina nya drömmar!
Vänliga hälsningar. Olle.
Tack själv. Bloggen har varit lysande.
Det var med stor sorg jag läste detta. Din blogg har blivit en trevlig vana!
Sanna mina MacArthuriska ord: You shall return.
Tack för tiden. Din blogg kommer saknas, och jag ser fram emot när den återuppstår.
Oj, jag är nästan lite överväldigad här: tack för alla vänliga och uppskattande ord.
Jag överväger som sagt att börja blogga i ämbetet s.a.s. (och gissa om jag skulle kunna rekrytera några intressanta gästbloggare) och kommer isåfall att meddela det på enklast möjliga vis, bland annat här. När och OM det verkligen blir vet jag dock ej. Just nu flyter allt.
Och jag har som sagt även planer på att framställa en pappersversion av denna blogg. (Trots att den ofelbart kommer att bli en blek och urvattnad version av denna – som ALLA bloggar som blir böcker.) Inte för att den kommer att bli någon kioskvältare direkt, men vill man verkligen vara säker på att något som svävar där ute i sajberspejset skall finnas kvar – till exempel för ens barn att läsa – måste man låta det ta pappersform.
Jag tillhör dem som ”lurkat” på bloggen utan att kommentera – men nu måste jag, känner jag.
Tack för en synnerligen läsvärd och bra blogg. Jag kommer att sakna den. Mycket. Glöm nu inte att lägga ett blänk här om du startar en annan blogg, så behåller jag länken i Favoriter.
Och om du skulle känna för att göra ett tillfälligt inhopp nån gång i framtiden, så känn dej föralldel inte bunden av att du sagt att du ska sluta. Henke kunde ju komma tillbaka till landslaget.
[…] att tanklöst förkasta, det behövs såväl icke auktoritära auktoriteter som goda pedagoger och skribenter som med varsamt maner leder in i kritisk värdering av källor, det krävs lotsar som hjälper oss […]
Varmt tack Peter Englund för bloggen – som gärna får bli en blok!
lena kjersén edman
Flyt i ro. Du sjunker inte om du andas lugnt.
Himlen ovamför, visst är den sommarskön?
Jag vill också tacka. HAr följt din blogg i många år och kommer att sakna dina välformulerade inlägg.
Synd… 😥
Det har varit en underbar resa, hoppas din egen blir lika givande som vår gemensamma varit! Tack, med ett ödmjukt hopp om återseende.
Jag vill instämma i hyllningskören.
Bloggen har varit en källa till insikter av det mest skilda slag. Mest kommer jag nog ändå att minnas hur jag tvingades förklara varför jag skrev ut svartvita bilder på halvnakna flickor på mitt arbete, i samband med den där tyska frågesporten.
Lycka till som ständig sekreterare. Ifall du råkas skriva en bok eller starta en ny blogg får du gärna nämna det här, jag sparar bloggen i min RSS.
….Evigt eies kun det tapte.
Kommer du ihåg jag frågade dig 2005 tror jag om hur du copyrightsäkrade din blogg, jag tänkte börja.
Du svarade vänligt och jag skickade några förslag till snö-projektet.
Det har varit ett nöje att läsa och skriva in ibland kloka människors resonemang. Som en klubb öppen för alla.
Generöst, välvilligt och personligt skrivet och administrerat.
Ett exempel på vad denna formen och arenan kan vara på sitt bästa.
Jag är säker på att du kommer lida av abstinens och återkomma i ett eller annat hörn av internet.
Det är inte så lätt att avsluta en ”ungoing conversation”…..
Ha en spennande sommar och orka!
Hanne Kj
Tack för många goda, eftertänksamma stunder!
Skaffa mobilt bredband och blogga på pendeln.
NEEEEEEJ! Fast mest tusen tack. Det har varit, och kommer att vara, ett rent nöje att läsa dina kloka och välformulerade ord.
Jag undrar jag, om du kommer att kunna låta bli? Hursom – tack för ditt vidunderliga språk!
NEEEEJ!!!
Jag har ju precis börjat läsa din blogg…
Det här var ju bra mycket värre än förlusten mot Danmark.
Tack tack tack för en mycket intressant och inspirerande blogg. Jag tror jag troget följt den sedan början. Det kommer bli tomt att mista vanan att läsa nya, tankeväckande englundska betraktelser. Nu kan jag alltså heller inte läsa Poltava i sommar som planerat som är den enda av dina böcker jag inte har läst. För om jag gör det har jag ingenting kvar av Peter Englund att läsa. Hoppas därmed att du kommer tillbaka till bloggosfären snart – i vilken form det än må vara. Eller skriver en ny bok; det godkänns också av undertecknad:)
Allt gott!
Väldigt tråkigt, men ändå väntat. Denna är den enda blogg jag läst, men jag antar att jag skulle bli besviken vilken jag än skulle ersätta den med…
Lycka till!
Nu blir det tomt. Nästan din skyldighet att ge förslag på ersättningsläsning. Abstinensbehandling kallas det.Tack!
Egentligen är det väl förmätet att begära något efter de här fem åren men man kanske ändå kan rikta en stilla anhållan:
Är det månne möjligt att den eventuella Akademien-bloggen skulle kunna innehålla det tänkta, men såvitt jag märkt aldrig skrivna inlägget om Chariots of fire?
Din beskrivning fick mig att hyra den för en tid sedan och jag såg den med behållning, fast med känslan av att sakna någon nyckel för att riktigt förstå den.
U.J.
Undertecknad instämmer till fullo med tidigare
skrifvet . . . men Du skall nu hava frid å stilla
gå vidare med Din varma intellektualism . . .
. . . mer må ju komma . . . Tack tills vidare . . .
Jag har väntat. Och fruktat. En av få av alla mina Bokmärken som fungerat som ett någorlunda stabilt drivankare i den föränderliga värld som nätet utgör, försvinner alltså. Det är nästan som om ett kärt husdjur avlider. Då har jag hunnit med att bli nostalgisk i helgen också. Inte illa.
Tack för en otroligt bra blogg! Har läst den väldigt länge och det är synd att du måste lägga ner skrivande här. Men det är också förståeligt när ditt nya jobb som ständige sekreterare tar mycket tid.
Hoppas du kan börja blogga igen någon gång i framtiden och ser mycket fram emot att få läsa en akademiblogg skulle vara synnerligen intressant!
Tack Peter för en bra blogg och för otroligt bra skrivna böcker! 🙂
Åh, nu försvinner en av mina högtidsstunder. Din blogg behandlar jag lite annorlunda än de andra som trängs i min rss-läsare. I stället för att läsa inläggen så fort de ploppar upp, sparar jag på hög tills jag har tid att verkligen läsa, fundera, njuta. Nåja, håller tummarna för att vi får höra av dig igen, i någon form. Önskar dig all lycka!
Trist, den dagliga bloggrundan blir aldrig vad den har varit igen……
Tack så är långt. Det går ibland lång tid mellan mina besök här. Men jag får alltid med mej något positivt härifrån.
Du har ett språk som går att dricka.
Catharina
Här måste vi fånga Peter i en HÅV!! 🙂
Bedrövligt, sjufalt bedrövligt…!
Tack för alla fina bloggar. Och foton… Och för mångfalden av ämnen. Mkt inspirerande.
M v h Mohikanen.
För att parafrasera Douglas Adams, adjö och tack för bloggen! Jag ser med spänning fram emot rapporter från Börshuset, Freden och andra miljöer som förknippas med akademin.
[…] Hoppa till kommentarer Nu är det Peter Englund, som lägger ner. Eller tar paus. Jag hoppas på det senare. Hans blogg har varit […]
Det var ett tråkigt besked. Men jag lever på hoppet att du gör verklighet av akademibloggen.
Hej,instämmer i föregående skrivares kommentarer, men med tillägget att nu tänker jag skriva till Sv. Akademin och be dem lägga till i dina arbetsuppgifter att det ingår att sköta en blogg och hålla kontakter med oss läsare som tidigare.Hoppas att vi dödliga vanliga medborgare har nåt att säga till om i Sv Akademin eller finns det nån lobby-ist att kontakta ?
Må så gott ! hälsningar Lena.christina
Jag har läst denna blogg i tysthet utan att kommentera, men känner nu i dessa avskedstider att det är dags lyfta på hatten och tacka för alla läsvärda inlägg du skrivit. Alltid ett nöje att läsa om vitt skilda områden, men alltid med spets och eftertänksamhet.
Lycka till!
Tråkigt att höra. Din blogg är den absolut bästa jag läst.
Tråkigt att läsa detta. Det här har varit en av de mycket få bloggar jag följt och nästan den enda som jag funnit läsvärd inte bara för innehållet, utan också för det stundtals mycket vackra språket. Dessutom har det varit befriande att veta att man kunnat kommentera (och få svar från) direkt, utan mellanhänder s.a.s.
Allt gott!
Peter – stort tack!
Stort tack för denna tid Peter! Det har varit en sann behållning att läsa denna blogg.
Lycka till!
Upptäckte din blogg för ett par veckor sedan… Och så slutar du. Jag såg fram emot en lång relation. Tröstar mig med tre-månaders kattungen.
Tack för denna korta tid!
Tack för flera års suveränt intressanta inlägg. Kommer sakna din blogg mycket.
Noterade nu att du även försvunnit från bilden föreställandes skrivstugan. Symboliskt om något.
Kommer definitivt att sakna denna blogg. Eftertänksamhet och kontemplation är sällsynt i bloggvärlden. Hatten av för denna din insats.
Mycket stort tack för dina fantastiska texter i böckerna men också i detta lilla format. Min fru, som f ö är författarkollega till dig, Fausta Marianovic, instämmer också i tacket. Lycka till i det nya livet.
Vår förlust är Akademins vinst- tack den bästa bloggen jag läst. Lycka till med arbetet som Ständig sekreterare och hoppas du återvänder till skrivandet, både i denna och bokform, någon gång.
Oscar
Det lär väl startas en grupp på Facebook som heter ”övertala Englund att behålla sin blogg”.
Svenska författarbloggar är oftast ytliga. Som läsare får man en känsla av att inläggen skrivits för en särskild grupp människor som redan känner personen i fråga. Din blogg är ett av få lysande undantag.
Med förhoppning om att det kommer en fortsättning i någon form.
Ingen tvekan om att det här har varit Sveriges bästa blogg. Speciellt nu när Bodil Malmsten har snöat in på tejprullar… Varför kan du inte blogga en gång i månaden? Hur som helst, tack för en generös, intelligent och synnerligen underhållande blogg. Kommer sakna den. Inte många äger samma kombination av knivskarp analytisk förmåga, poetiskt språk och varm humor. Lycka till som ständig sekteterare! Och ge Don Delillo nobelpriset i år!
Tack själv och välkommen åter!
Tack för den här tiden! Nu är det Bodil – med underbara tejprullar -som får hålla ställningarna.
Tråkigt !
Ja, visst är det tråkigt för dina trogna läsare, men allt har sin tid. Att din blogg varit en av de bästa bland mer kända personers bloggar är nog sant, men naturligtvis är du intelligent nog att förstå att din hängivna läsekrets inte finkammat bloggosfären i övrigt på jämförelser. Och kanske kan ditt beslut ändå vara nyttigt för dem. När favoritbloggen nu läggs på is, kanske de får tid att söka guldkorn på annat håll.
Tja – ”har inte tid”…
Hmm.
Vem exakt bestämmer hur mycket tid man måste lägga på en blogg? Varför inte bara ta det lite lugnt? Om du varannan månad faktiskt har en artikel el dyl du vill göra lite reklam för, så är det väl bra att du har den här bloggen kvar? (Och det är kul för oss historie- och kulturintresserade läsare också att ha din fina blogg kommunicera med varann på, glöm inte det!).
Fast som jag förstår det lägger du inte ner – bara på is. Det låter hoppfullt! Akademiblogg i all ära, men där lär ju inte författaren och privatpersonen Peter Englund skriva lika fritt som här. (Eller?). Själv har jag trettielva bloggar, och två ser jag som ett absolut minimum ;o)
Men OK – jag ser att du granskar varje kommentar innan den publiceras. Då förstår jag att du inte har tid med bloggen 😉
Jag tycker att din blogg varit både lärorik och underhållande. Ändå drar jag en suck av lättnad när du meddelar att den läggs ner. I din välstädade trädgård fanns det inte plats för sådana som jag.
Din blogg har blivit något av ett andra hem för mig och att lära mig leva utan den blir inte lätt. Men tack för det som varit!
Tack för alla personliga och välformulerade inlägg!
Så tråkigt!
Jag som försökt föra i bevis på min blogg hur allt blir bättre och bättre, så försämras internet så i ett slag.
Detta är början på en underbar saknad. Manifesterar sig saknaden tillräckligt länge blir den till nostalgi. Blir sedan nostalgin omtalad blir den legendarisk.
Det är precis vad den här bloggen har varit – och nu blivit – legendarisk!
Tack, Peter Englund, för din tid och dina tankar.
Nej, vad otroligt dumt. Det var så trevligt att läsa det du skrev. Och så trevligt att ha en akademisekreterare inom vad som kändes som armlängds avstånd.
Tack för den här tiden!
Vill gratulera till ett klokt beslut.
Visserligen har mycket du skrivit på bloggen varit läsvärt. Men det kan inte jämföras med dina underbara böcker, jag hoppas att du nu får mer tid till ditt författarskap. Jag menar att bloggarna i allmänhet tar tid från viktigare uppgifter. (Axess magasin är hundra gånger bättre än Axess blogg, till exempel.) En riktig författare, av skönlitterär prosa eller sakprosa, bör ägna sin tid åt att skriva böcker.
Bloggar är kanske bra för dem som inte har några andra publiceringsmöjligheter.
Innebär detta att din hemsida helt läggs i träda eller kommer textarkivet att fyllas på när/om du skriver nya texter i mån av tid?
Tack Peter för inspirerande och lärorik läsning, och allt gott framöver! Sommarhälsningar, Thomas
Det var verkligen trist!
Men jag undrar verkligen över skälet, en blogg behöver ju faktiskt inte uppdateras två gånger i veckan. Och att inte hinna med ett inlägg i månaden, det låter märkligt.
Jag kommer att sakna Din blogg, som jag regelbundet besökt. Ditt ”småprat” gjorde att jag själv började blogga.
Du skrev att man i en blogg kunde skriva långt eller kort, vilket jag inte hade trott. Inte bara: ”Titta så underbara mina barn är.”
Av mina fyra länkar gick en självklart till Din blogg.
Med vänlig hälsning
Sandarnegubben
Hur det än är och med handen på hjärtat måste vi erkänna att det tar tid att blogga. Inget man kan göra just like that fast man tror det. Akademin i all ära – men inte heller det något man kan göra med ena handens fingrar. Var sak ha sin tid och bloggen ligger där den ligger. Man kan alltid väcka en björn som sover. Good Luck!
Jag tillhör de som hängt på denna blogg utan att kommentera, och måste säga att detta var oerhört tråkigt – om än förståeligt. Jag läser väldigt få bloggar, men din blogg var en absolut höjdpunkt i cybervärlden. Då jag håller dina böcker som några av mina favoriter var det med glädje jag följde en favoritförfattares dagliga liv, vad det än dokumenterades om.
Tack Peter, för denna tid. Och tack för dina tankar och kommentarer.
Åh vad synd! Jag som nyligen har upptäckt och börjat följa din blogg.
Tack för en mycket läsvärd blogg! Jag kommer att sakna den.
Tragiskt. Nu kom vi, pöbeln och andra, nära en akademiledamot och superb humanist och historiker/författare. Nu försvinner du till stolen och ärtsoppan tillsammans med de andra. Ett viktigt hedersvärt jobb, men ni är lite anonyma.
Starta en akademiblogg! Gustaf III skulle ha skrivit in det i statuterna om det hade varit påtänkt 1789, eller när det var.
Tack för en mycket bra blogg! Mest minnesvärt för mig var klart att få följa framväxten av din senaste bok: Stridens skönhet och sorg. Från ytterligare en som följt bloggen länge utan att kommentera.
Hörru Den sista mohikanen… shhhh… jag går lös med flugsmällan och du tar på dig mockasinerna och ”chefar” med din håv (vilket innebär att du hiffar Peter i den)
🙂 kan ju inte misslyckas!
Det var en fråga om min hemsida här: nej, den kommer inte att läggas ned. Tvärtom hoppas jag kunna uppdatera den i alla fall lite oftare än vad som varit fallet under de senaste åren.
Igen: tack för alla uppskattande ord! Det värmer, tro mig.
Jag är ytterligare en av dom som läst, men tidigare inte kommenterat, så det här får väl bli första och sista gången: Den enda bloggen på hela internet som jag någonsin funnit det värt att följa läggs ned – ledsamma nyheter. Men tack för de år med läsvärda och tänkvärda inlägg som vi fick!
Gott att höra . . .
God framtid . . .
Sikkert godt for deg, men synd for oss. Vi kunne selvfølgelig overveie å betale deg, og så kunne du legge noe annet på is i stedet.
Neeej! Jag som svurit över bristen på intressanta bloggar och precis snubblat över detta guldkorn.
Så tråkigt att se en intelligent och eftertänksam blogg gå i graven. Se till att inte fastna uppe på din kammare och fortsätt vara en del av samhällsdebatten Peter, det behövs!
Tack för en grym blogg!
Tack för den tid som varit! Och tack för all inspiration. Lycka till som ordf.!
[…] än anspråket själv. En postmodern motsvarighet torde vara en litteraturblog av nyss avtackade peterenglundska slaget som direkt kan kommenteras och […]
Allt vackert har ett slut!! Har långt ifrån läst allt på bloggen och inte varit aktiv alls i kommenterandet men när jag läst har jag njutit varenda gång. Men som sagt ständige-sekreterarskapet kallar och du måste fokusera inser jag, men det är med lite sorg i hjärtat jag gör så. Får läsa om dina böcker nu istället…. Dom e grymt bra!!
—- ja selv tak, det var da en ærgerlig besked at få, når man ikke har været herinde og se i 14 dage pga bortrejse og hjemkomst 😦
Får jag komma med en ide:
Selvfølgelig har det været vigtigt med debatsiden – men det er da muligt at have en blog uden svarmulighed. Hele banden her ville være glade for sådan en månedlig klumme eksklusivt for bloggen! Så kunne vi jo kommentere det bedste, vi har lært, på vores egne blogs. Pludselig ville en af disse være mere interesant and andre og blive så at sige en klon af denne, hvor en helt anden påtog sig det redaktionelle ansvar så at sige.
Men ellers må jeg jo finde en anden svensk blog, hvor jeg kan smide lidt dansk grus på vejen! 🙂
Jag instämmer med merparten. Det här är den mest välskrivna blogg som finns på svenska! Få andra har berört på liknande vis, genom blott några få formuleringar. Fritt, lätt, som efter en storm.
Nåväl, jag ser fram emot akademibloggen och ett framtida upptinande av den här bloggen. Jag kommer åtminstone vara här och vänta, och många med mig är jag övertygad om.
Hej Peter och tack för den här tiden!
Det har varit en resa och ett äventyr att få ta del av din skrivelser
i detta forum. Till lycka med att efterträda Horace tron. Jag tar vid där du slutar och ber att få hänvisa till min poetiska och nätheriska blogg,
tillägnad mannen, myten och verket…
😉
Vänligen Maria Aceli
http://demoisellearami.blogg.se/?tmp=12144314
ps. Kan du inte börja mikroblogga då? Du är ett av fem namn på min ”most wanted mikrobloggare i sverige lista”: http://rhodin.posterous.com/vilka-svenskar-skulle-du-vilja-se-pa-twitter ds.
Tack Peter! För en intessant blogg. Har haft mycket nöje att läsa dina betraktelser över historien,katterna och livet i största allmänhet.Lycka till med ditt nya ansvarsfyllda ämbete… P.s Håller just nu på att läsa ditt senaste alster i bokform, är än så länge inte besviken d.s
Provat nu att vara utan blogg sedan 6.6. Vill meddela att det går inte bra. Inte bra alls.
Besöken på din blogg har varit som att besöka ett vattenhål i den annars så täta och slingriga vegetationen. En stund av rast och ro, av begrundan och tanke – och att släcka sin törst efter härligt livgivande vatten! Tack!
Och nu har min lokaltidning varit på utdelningen av Lenin-priset.
http://www.bt.se/kultur/an-lever-lenin—i-varberg(1379201).gm
De inblandade verkar ha ganska olika uppfattningar om vad saken egentligen handlar om. Gardell tycker sig ha fått ett likadant pris som Nelson Mandela fick och är nöjd med det. (Och i just det avseendet kanske ingen klandrar honom.)
Diding anser att Lenin räddade miljoner liv och Myrdal anser att Lenin ”dog alldeles för tidigt”. Så kontentan är att priset visserligen inte är en hyllning till Lenin men visst tusan är karln värd ett pris.
Vilket får oss att undra om Pol Potpriset är utdelat än och för oss återigen till det sorgliga faktum att den här bloggen icke är mer. (En sådan här sak kan väl knappast avhandlas i Akademiens blogg.) Ifall det blev någon ceremoni är vi nog många som är tacksamma ifall du berättar lite om den i ditt sommarprogram. *hint**hint**hint**hint*
U.J.
Synkronicitet det är. Den sista drömmen kan även inom sig bära fröet
till den första drömmen. Och, netherisk blogg, var ordet.
😉
Hälsar Maria
Några språkliga och stilistiska kommentarer till din sista blogg, den sista drömmen, himlen kan den verkligen vara nedmörkad? Räcker inte endast att himlen är mörk? Och idel dova skuggor klingar märkligt, för mycket, i mina hyperkänsliga öron, samt sticker ut, för min känsliga ögon samt blick, räcker inte idel skuggor, kort och gott?
😉
Hälsar Maria Aceli och Stig Dagermans dröm i en fjäril
…En nedmörkat himmel signalerar vad ”bländning” var under kriget(ww2):
Av påbud påkrävt, av skydd nödvändigat hindrande ljus att nå ut genom fönstren till omgivningen av fara för upptäckt och därmed riktat angrepp.
Mhm.
Min grafikerlärare och hans skulptörhustru hade i vår regions telefonkatalog vid sina telefon-nummer fått inskrivet:
Mellan kl 17.00 och 18.30 är vi inte kontaktbara.
En liten arbetsstuga verkade som samma skydd mot den ena i parskapet, när Hans Gerhard gick dit, ca 15 meter från bostadshuset var han ifölge hustrun: -Inte hemma.
Om man skulle uppsöka Grinna som deras fina hemman heter på fel tid och vid fel tillfälle mötte man inte sällan Britt vid dörren som fermt och överbevisat avvisade besökaren: -Det passer ikke akkurat nå, kom tilbake seinere.
Alle som har forsökt göra något liknande dvs försöka få vara i fred, få arbetsro, vet hur överraskande svårt en sån konfrontation är.
Man anses vara en offentlig person. Allemansrätten gäller…
William Heinesen har skrivit den bästa beskrivningen jag läst av en offentlig persons skyldigheter, vånda och avmakt. En novell jag tror heter Gryla, om julbockens roll, innan, under och efter exekutionen av tradition och pliktuppdrag….
Måste lesas! Gråt och skratt utlovas.
Som tur är har Gryla en förstående hustru. Det hade inte Elvis.
Men Peter överlever. Som Gryla.
Tackar för den tid du givit oss läsare. Tack för en mycket intressant läsning, och som sagt, repriser som är bra kan läsas om och om igen. Anne-Marie
När jag prästvigdes i januari förflyttades tillvarons fokus på en rad – ganska oväntade – vis. Bland annat föreföll det plötsligt lite ointressant att läsa (och skriva) på bloggar – t o m på denna, som under lång tid tillhörde de vardagliga högtidsstunderna.
På samma sätt som ett väl insuttet café eller en älskad bar var det dock alltid en trygg förvissning att hit kunde man återkomma om/när andan föll på och behovet av en viss sorts stimulans återkom. Och precis som när man finner att baren bytt ägare eller att fiket slagit igen känns detta tomt – och lite snopet. Jag inser att jag tagit PE:s blogg lite FÖR given.
Respekt dock. Det är en särskild konst att avveckla, särskilt i tid.
Och vi lever allesammans. Det är det allra viktigaste.
Sent om sider vill jag bara tacka för en storslagen blogg. Få bloggar har inspirerat mig så mycket som din. Jag kommer att sakna den.
/Johanna
Mycket tråkigt att höra Peter, din blogg har varit en fröjd att läsa. Hoppas allt gott till dig.
Man hoppas ju på ett undantag idag när det är 300-årsjubileum och allt.
Allting som du rör vid blir vackert Peter.
Du slår an strängar i mitt inre som jag inte visste fanns, kanske har förnekat eller förträngt.
I ”Sista drömmen” vilar vemod och hotfull övergivenhet. Barndomens trädgård på väg att gå förlorad. Starkt !
Du gjorde många tunga dagar lite ljusare för mig. Jag blundar av sorg.
Hur går det med Akademibloggen, är den på gång eller blir det ingenting?
När kommer din Akademiblogg igång….vi väntar otåligt??
tråkigt men ha det bra